Beskriv din undervisning/ditt lärande 2016

Precis som tidigare år så avslutar vi läsåret med att lärarna får skriva om sin undervisning och sitt lärande.

(Här hittar du 2014 och här 2015)

Då arbetslagen arbetat med Allmänna råden för planering och genomförande under vårterminen så handlar de två första frågorna om just det arbetet. planering och genomförande.png

  • Beskriv vad diskussionerna med dina kollegor har hjälpt dig att uppmärksamma när det gäller din undervisning.
  • Beskriv på vilket sätt din undervisning har utvecklats/förändrats samt hur eleverna märker att du fått mer kunskap om samt reflekterat utifrån Allmänna råden för planering och genomförande?

Därefter följer tre frågor kopplat till nyanlända elever:

  • På vilket sätt tänker jag att min undervisning måste förändras för att möta nyanlända elever i klassrummet?
  • För att kunna göra det behöver jag lära mig mer om:
  • Detta känner jag att jag gör bra och som jag gärna vill sprida till mina kollegor:

Sedan är det dags för fokus på ”Basen”, dvs en undervisning som möter alla elever.

  • Vad har du utvecklat i din undervisning så att din ”bas” blivit större?
  • Hur märker eleverna det?
  • I våra elevsamtal med åk5, 8 och 9 har eleverna beskrivit att när lärare visar engagemang, att de vill vara i klassrummet med eleverna och bryrundervisning som möter alla sig om eleverna så får de lust att lära och känner sig motiverade. Vilka strategier har du för att visa eleverna ditt engagemang och att du bryr dig om dem?

Avslutningsvis:

  • Vad ser du är ditt utvecklingsbehov inför nästa läsår? Vad behöver du lära dig/förstå mer om?

 

Materialet blir ett underlag för vårt systematiska kvalitetsarbete och kommer även användas vid höstens medarbetsamtal.

 

 

Vårens arbete med Allmänna råden för planering och genomförande

I början av detta läsår skrev jag här på bloggen om det arbete vi gjort med att all personal fick beskriva vår skolas undervisningskultur i juni-15. Utifrån vad vi fick syn på i planering och genomförandepersonals beskrivningar blev en ”åtgärd” att vi, under läsåret 15-16, skulle arbeta med Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande.

(Under ht15 fördjupade vi oss i Lgr11 kap2, finna att läsa i detta blogginlägg).

Vi köpte hem ett stort antal ”råd” så att all personal kunde få den analogt (förutom att ha den digitalt nedladdad i sina iPads).

Skolverket har gjort en kort, informativ film, som beskriver upplägget och innehållet i råden:

Vi inledde arbetet i januari med en gemensam samling för all personal. Vi delgav våra behov utifrån analys av föregående läsår, samt syftet med varför ska vi fördjupa oss i Allmänna råden utifrån den undervisningskulturbeskrivning som personal tidigare gjort:

  • ”Backa bandet” ”zooma ut” (många nyanställda lärare)
  • Hitta samstämmighet i uppdrag, lära av och med varandra
  • Synliggöra våra bilder av uppdrag med varandraundervisning som möter alla
  • Synliggöra kultur utifrån uppdrag, gemensam kompetens, samlad kompetens
  • Gemensam förståelse – förstå varandra (och sig själv)
  • Undervisning är inte ett enmans-uppdrag
  • Skapa tid för reflektion
  • ”Triangeln” – Undervisning som möter alla. Utöka basen genom kollegialt lärande.

I vårens kalendarie satte vi även ut speciell ”Allmänna-råd-tid” (både mötestid på em samt på studiedagar). Givetvis fick alagen även använda sin ”vanliga” arbetslagstid för arbetet.  Syftet med denna tid var att all undervisande personal:

  • Ha kunskap om Allmänna råden
  • Reflekterat, prövat, speglat, utvärderat sin egen undervisning/praktik mot innehållet i Allmänna råden.
  • Kollegialt lärande
  • Slutliga syftet är att utveckla och förbättra vår undervisning vilket bidrar till ökad måluppfyllelse.

Utifrån att många lärare i sina beskrivning av skolans undervisningskultur lyfte just bedömning och att de i delutvärderingen från december önskat fördjupa sig i bedömning kopplat till vad som står i allmänna råden, så valde vi att ägna en stund åt att de fick var och en fick brainstorma om just ordet ”bedömning”.

padlet bedömning jan16

Vi tittade även ett klipp från Skolverket med Gudrun Ericksson och därefter fick lärarna sitta i smågrupper för att diskutera och tänka kring det som Gudrun tagit upp. Vår förhoppning var att klippet skulle inspirera och sätta igång lärarnas tankar för att de skulle kunna fortsätta reflektera både tillsammans och enskilt.

Fler klipp hittar du här.

Vid introduktionsträffen i januari beskrev vi även att alla arbetslag skulle redovisa sitt arbete med Allmänna råden i juni16 utifrån följande frågeställningar:

  • Vad har vi haft i fokus?
  • Vad har vi i gruppen lärt oss?
  • Hur märker eleverna det?

Hur arbetslagen skulle ta sig an arbetet med Allmänna råden (utifrån syftet)under vårterminens träffar lämnade vi åt arbetslagen att bestämma själva:

  • Vad tänker ni kring att fortsätta arbetet kring AR i alaget? Andra förslag?
  • Hur skulle ni i så fall vilja arbeta vidare utifrån era behov som lyfts?
  • Vad skulle ni i så fall behöva utav oss (rektorer)?

Arbetslagen diskuterade och maila sedan oss rektorer sina tankar. Därefter fick de respons från oss och arbetet satte därefter igång.

Vårterminen har nu tagit slut och i fredags var det dags för arbetslagens redovisningar. Det var en mycket spännade fm att sitta och lyssna på våra olika arbetslag när de beskrev för sina kollegor om hur de arbetat och vad de lärt sig under resans gång. Kände mig som en stolt och glad rektor när jag lyssnade på arbetslagens redovisningar. Många uttryckte att de inte vara ”klara än” utan skulle fortsätta arbetet i höst igen. Arbetslagen hade tagit sig an själva boken på olika sätt. Något alag hade gjort det som en studiecirkel. Något annat hade valt vissa delar och fördjupat sig i det. Några hade även valt att fördjupa sig i ytterligare texter. Några hade valt att involvera verksamhetsutvecklare och få input på så sätt.

När arbetslagen redovisade så kändes det verkligen som om att vårt syfte var uppnått:

  • att lärarna nu har kunskap om Allmänna råden för planering och genomförande.
  • att lärarna har reflekterat, prövat, speglat, utvärderat sin egen undervisning/praktik mot innehållet i Allmänna råden.
  • att arbetet har skett genom och i kollegialt lärande
  • att utveckla och förbättra vår undervisning vilket bidrar till ökad måluppfyllelse.

Varje lärare ska även beskriva utifrån sig själva vad de lärt sig utifrån vårens arbete. Dessa har börjat ramla in i min mailbox och jag ser verkligen framemot att läsa dem.

 

Tillägg:

Skolverket har ett studiedagsupplägg utifrån Allmänna råden för planering och genomförande. Du hittar det här.

Personalens delutvärdering dec-15

I december avslutade vi terminen med att all personal fick göra en delutvärdering, dels som underlag i vårt systematiska kvalitetsarbete men även som underlag för vårens återkopplingssamtal.

  • På vilket sätt upplever du att du lärt av och med din kollegor
    • utifrån Lgr11-tiden?
    • Utifrån övriga mötesforum? (formella och informella)Vilka styrkor och utvecklingsområden utifrån kap 2, Lgr11, ser du finns i ditt arbetslag?
  • På vilket sätt har samtalen/arbetet med dina kollegor utifrån kap 2, Lgr11, påverkat dig ( i din profession/i mötet med eleverna/i undervisningen?)
  • Gör en delutvärdering av ditt medarbetarmål. Hur har det gått? Vad är nästa steg? Finns det något du behöver för att kunna arbeta vidare med ditt mål?
  • Vilka nya strategier och arbetssätt har du provat på i din undervisning under hösten? Hur kommer det sig att du valt att prova just dessa?
  • Finns det någon strategi eller något arbetssätt som du slutat med i din undervisning under hösten? Förklara gärna vad det beror på i så fall.

Frågorna ovan är riktade till lärarna. Frågorna till övrig personal var något anpassade.

Vi avslutade delutvärderingen med att lärarna gjorde en skattning utifrån Allmänna råden för planering och genomförande   då vi skulle börja ett arbete med Allmänna råden under vårterminen. Vi utgick från Skolverkets skattning.

Höstens arbete med Lgr11 – kap 2

Jag har tidigare beskrivit att vid slutet av vårterminen-15 fick all personal beskriva undervisningskultur på vår skola.

Utifrån analys kring vad som skrevs fram och våra behov som tidigare framkommit valde lgr11vi att inleda höstterminen med att ”backa bandet” och zooma ut. Istället för att ha fokusområde som  t ex formativ undervisning eller språkutvecklande arbetssätt så valde vi att landa i Lgr11 igen och att tillsammans ta oss an kap 2, Övergripande mål och riktlinjer, i vår läroplan.

Syftet med arbetet var:

  • Samtal och reflektion i arbetslag
  • Lära av och med varandra i arbetslaget.
  • Synliggöra vårt arbete utifrån läroplanen.
  • Lyfta erfarenheten och medvetenheten i arbetslaget.
  • Utmana och utmanas

Syftet var INTE  att alla ska tänka likt – men att vi ska bli medvetna hur och vad vi gör utifrån vårt uppdrag i läroplanen.

Vi valde att fokusera på följande avsnitt i kap 2: 2.1  Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Ansvar och inflytande samt 2.7 Bedömning.

Arbetet planerades av oss rektorer, vår utvecklargrupp och en av kommunens verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK). Arbetet  och diskussionerna skedde både enskilt, i arbetslag och i tvärgrupper.

Vid uppstarten, då vi började med 2.1 Normer och värden använde vi oss av progressiv brainstorming (finns beskrivet i ”Lyft språket, lyft tänkandet, med Pauline Gibbons) med personalen.  Kortfattat beskrivet gick det till som följer:

  • Varje alag har varsin egen färg på sina pennor och varsitt stort blädderblocksblad.
  • Beskriv för varandra. Hur syns dessa mål i arbetslagets arbete/undervisning?  Någon/några dokumenterar på blädderblocket.
  • Efter 7 minuter går arbetslaget vidare till nästa blädderblockspapper/läroplansmål. Ta med arbetslagets pennor.
  • När alaget kommer tillbaka till sitt ”startpapper” Läs igenom allas anteckningar och sammanfatta (5 min). Ta del av vad alla arbetslag har skrivit.
  • Lyft gemensamt vad som står. Synliggöra för alla

Vid tillfället efter detta träffades arbetsalgen och jobbade med följande:

Samtalet ska mynna ut i att arbetslaget ser sina styrkor och utvecklingsområden utifrån läroplanen. Utse en samtalsledare, dokumentatör samt en ”tidspolis”.

Återkoppling från v.41:

  • Vad blev synligt vid den progressiva brainstormingen? Ordet är fritt (5 min)

 

Läs individuellt riktlinjer – Normer och värden.

  • Fundera individuellt över hur du gör.

 

  • Lyft några erfarenheter från din undervisning. Ser du att det är någon del som du arbetar mer med? Eller mindre? Skriv ner dina tankar. 10 min.

Gemensamt i arbetslaget:

  • Gå laget runt. Var och en läser upp sina tankar. Avbryt inte. 10 min/pers
  • Individuell reflektion. Fundera över vad som sagts i arbetslaget – vilka reflektioner får du utifrån vad som lyfts i arbetslaget? Vilka styrkor och utvecklingsområden ser du i arbetslaget? 5 min
  • Gå laget runt – delge varandra era reflektioner. (10 min)
  • Sammanfatta (30min):
Arbetslagets styrkor?

 

Arbetslagets utvecklingsområden?
Hur arbetar vi i arbetslaget vidare med Normer och värden?

 

Utvärdera:

Hur fungerade samtalsmodellen?

 

Övrigt:

 

 

I arbetet med Lgr11, introducerade vi även en samtalsmall som vi rektorer varit med om på Mattelyftsutb, att göra ”rundor”. Vid exemplet nedan utgår vi från individuell reflektion som sedan lyftes i tvärgrupp.

Bild2

Vikten av rundor. Samtalet börjar och avslutas med en runda. En runda innebär att ordet går runt bordet, och alla får möjlighet att få tala utan att bli avbruten.

Rollerna fördelas. Samtalsledare blir den som fyller år närmast 1 april. Tidtagare, den som fyller år närmast 1 maj.

Samtalsledaren leder en runda där varje deltagare under 2 minuter först får dela med sig av sina erfarenheter dvs läser upp det man har skrivit (Person 1 – mål 1 osv), därefter ställs frågor (nyfikna, utvecklande, utmanande frågor) i en runda till den som har ordet. Detta upprepas så att alla fått tala 2 minuter och fått frågor ställda till sig. (10 min/pers inkl frågor).

Individuell reflektion. Fundera över vad som sagts i tvärgruppen – vilka reflektioner får du utifrån vad som lyfts i tvärgruppen? Vad tar du med dig? Vad tänker du nu som du inte tänkte innan? (rad 3, skriv utifrån alla 5 mål) (10 min)

Gå laget runt – delge varandra era reflektioner utifrån punkt (delge dina reflektioner utifrån ditt dilemma, dvs person 1 delger sina reflektioner/nya tankar utifrån mål 1).

Arbetet med Lgr11 utvärderades i de delutvärderingar som gjordes i dec-15. Många uttryckte att det var värdefullt att diskutera vad som står i kap2 igen då det inte har bearbetats på det sättet på flera år. Flera uttryckte att de tänkte annorlunda nu, än vad de gjorde vid implementeringen av Lgr11 för 5-6 år sen.

Vi kunde även se att lärarna satte ord på sin praktik utifrån läroplansuppdraget. De kunde ge exempel för varandra, vilket gjorde att samtalen och det kollegiala lärandet forsatte även utanför avsatt ”Lgr11-samtalstid” (något vi såklart ville åstadkomma).

Spännande! Vårt arbete med att utveckla vår skola och undervisning tillsammans fortsätter!

Synliggöra undervisningskultur

Skolan som jag arbetat på som rektor i 5 år har på kort tid genomgått stora organisationsförändringar. Skolan har länge varit en 6-9 skola med en centralt placerad särskild undervisningsgrupp, särskola och träningsklass.

Inför läsåret 14-15 blev vi en 4-9 skola. Särskola flyttades till en annan skola. Vår grannskolan som varit F-5 blev en F-3 skolan och personalen i åk 4-5 flyttades över till oss . Vi startade upp förberedelseklass och i jan-15 startade vi upp vårt fritids. Vi visste även att det inför läsåret 15-16 skulle bli många nyanställningar samt att alla våra mattelärare skulle gå matematiklyftet varje tisdag. Jissus vilka förändringar på kort tid! (detta är en kort beskrivning, processerna i detta arbete har varit många men beskrivs inte här…)

Utifrån vår organisationsförändring såg vi i skolledning behov av att byta fokus i vårt skolutvecklingsarbete. Under ca 3 år har våra fokusområden varit formativ undervisning med IKT som verktyg samt språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.  Istället för att fortsätta med dessa fokusområden (som vi hoppas ska vara en del av varje lärares bas och undervisning nu) såg vi behov av att ”backa bandet” och ”zooma ut”. Med många nya verksamheter och med ny personal som kommer från olika skoltraditioner/kulturer så kände vi även behov av att hitta samstämmighet i uppdrag och att synliggöra kultur utifrån uppdrag i läroplanen. Men för att kunna göra det behövde vi ha ett nuläge.

Tillsammans med vår utvecklargrupp och vår verksamhetsutvecklingskonsult planerade vi det arbete som vi nu är mitt inne i.

Inför sommarledigheten fick all personal beskriva undervisningskultur och fortbildningskultur.   Vi tog stöd av den uppgift som vi rektorer skulle göra till mattelyftet. Utifrån dessa instruktioner fick vår personal skriva ner sina tankar och lämna in till oss:

Nulägesbeskrivning av kulturen

Utifrån de kunskaper du har idag kring Brunnsåkersskolans verksamhet beskriv

  1. Undervisningskulturen
  2. Fortbildningskulturen

Frågorna ovan är medvetet öppna för tolkning. Nedan ges ingångar till vad beskrivningarna kan innehålla men ska bara användas som stöd.

Undervisningskulturen

Arbetet med att skapa förutsättningar, synliggöra och följa upp lärandet och kvaliten i vår verksamhet. Arbete med att utveckla, planera, genomföra och följa upp undervisningen. Rådande ledarskap i lärande situationer. Samarbete mellan medarbetare kring undervisning. Den kunskapssyn som kännetecknar vår verksamhet. Synen på eleven i vår verksamhet.

Fortbildningskulturen

Gruppens behov och möjligheter till fortbildning. Förmåga att lära av varandra och utav erfarenheter gjorda i undervisningen. Förmåga att bedöma effekter av undervisning. Förmåga att omsätta nya kunskaper i undervisningen. Synen på och omsättningen av forskning- och utvecklingsarbete. Synliggörande av eget och verksamhetens lärandebehov.

Det var med stor nyfikenhet och förväntan som vi började läsa alla de beskrivningar som personalen skrev fram. Otroligt spännande att läsa och se hur olika/lika man beskrev. Jag hoppas innerligt att man som tar möjligheten att faktiskt reflektera kring sig själv och sitt sammanhang när man får denna typ av uppdrag.

Med hjälp av allas beskrivningar blev vår skolans nuläge synliggjort.

Skolledning läste allas texter men inför att vi skulle arbeta med texterna i vår utvecklargrupp så avidentifierades vi dem så att de inte kunde kopplas till specifika individer. Vi kunde se många likheter över hela skolan men även en hel del skillnader. Vi fick en bekräftelse i att arbetslagen har en stark roll på vår skolan, mestadels som en positiv funktion. Något som tydligt framkom var att personalen upplevde att det fanns olikheter kring hur man tolkar sitt uppdrag och arbete utifrån Lgr11. Utifrån det planerade vi att ta oss an Lgr11 under ht15. Återkommer om det arbetet i kommande inlägg.

James Nottingham – Learning Pit

Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna. Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! Titta på klippet!

The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.

I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet. Min uppfattning är att hela boken, som beskrivs som en handbok för lärare, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Nottingham är en person helt i min smak helt enkelt:)

utmanande undervisning

När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att:

  • Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.
  • Vi kan alla göra fel.
  • Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. (s.129)

Utmaningensmodellen bygger på fyra steg:

  1. Begrepp – Modellen börjar med ett begrepp, så länge eleverna har en grundläggande förståelse av begreppet så kan utmaningsmodellen fungera.
  2. Konflikt – Läraren har som ansvar att utifrån det  valda begreppet skapa en kognitiv konflikt i elevernas lärande.
  3. Bygga upp förståelse – Eleverna utforskar begreppet och börjar bygga upp en rimligt god förståelse. Eleverna förväntas hjälpa varandra att utvidga sin förståelse av begreppet och komma fram till sina egna uppfattningar.
  4. Reflektera – Uppmuntra eleverna att reflektera över hur deras tänkande har förändrats, anpassats och utvecklats  (s. 130)

En utmaning för mig blir att applicera denna utmaningsmodell på mitt pedagogiska ledarskap, dels utifrån mig själv och mitt eget lärande men även att medarbetare ska hamna i en lärandegrop. Jag tänker att vi alla behöver befinna oss i botten av gropen lite då och då. Vad innebär denna modell för mig och vad behöver jag iscensätta för att mina medarbetare (nu är vi ju tre rektorer på min skola men för enkelhetens skulle skriver jag ”mina”) ska komma ner i gropen och sedan brottas med sina och andra tankar, för att sedan får ett Eureka!

 

För ett tag sen såg jag denna bild på Twitter, en svensk lärandegrop:

lärandegropen

Det var inspirerande sv-lärararen Malin Larsson (@visesiskolan) som la ut bilden på Twitter.  Malin hänvisar bilden till källan Ann-Marie Körling, (@korlingsord)

Mer att läsa:

 

 

Beskriv din undervisning – 2015

I juni förra året skrev jag ett inlägg ”Beskriva sin egen undervisning” och nu är det dags för lärarna att skriva igen.

Dels är det ett underlag för medarbetarsamtalet men framför allt en viktig del i skolans systematiska kvalitetsarbete, både utifrån ett individperspektiv men även utifrån att fånga ett nuläge av hur lärarna beskriver sin undervisning och vilken effekt årets fortbildning har haft. Vi får även möjlighet att fånga in vad lärarna bedömer som sina egna behov inför nästa läsår. Behoven ska bygga på vad lärarna behöver lära/förstå mer för att eleverna ska utvecklas (väldigt förenklad Timperley:) ) I ämneslagens analyser är dessa frågorna mer tydligt ställda.

Vi har även påbörjat ett arbete med att synliggöra skolans kultur. Det första vi gör är att lärarna, individuellt, beskriver skolans undervisningskultur och fortbildningskultur. Återkommer mer till detta i ett annat inlägg. Vid uppstarten av kulturarbetet visade vi bilden med stenhuggaren som hackar sten/ alt bygger katedral och nu vill vi komma åt var en av lärarnas tolkningar av att hugga sten alt bygga katedral.

 

Beskriv din undervisning/ditt lärande som varit under 2014-2015

När du besvarar frågorna kan du utgå från triangeln nedan. Dels utifrån vad du gjort för att möta alla elever samt vilka extra anpassningar du gjort.

  • Vilka strategier och arbetssätt har du utvecklat i din undervisning under detta läsår?
  • På vilket sätt ser du att dessa strategier och arbetssätt ger resultat för elevernas måluppfyllelse?
  • Beskriv hur du, utifrån din undervisning, möjliggör för eleven att veta vad hon/han kan.
  • Hur låter du elevernas visade kunskaper påverka din planering och undervisning?
  • Beskriv vilka aktiviteter du skapar så att eleverna lär av och med varandra?
  • Beskriv hur du tolkar bilden med stenhuggaren? Vad är ”dina stenar” resp ”din katedral”?
  • Vad ser du är ditt utvecklingsbehov inför nästa läsår? Vad behöver du lära dig/förstå mer om?

undervisning som möter allakatedralbygger

 

 

 

 

 

 

 

(Katedralbyggaren-bilden är lånad från http://businesspower.dk/ )