Flippad bedömning

Under mitt besök på SETT2013 fick jag möjlighet att lyssna på Katarina Lycken Rüter som berättade om hur hon använder digitala verktyg i sitt bedömningsarbete och hur hon flippar sin bedömning. (I detta inlägg försöker jag återge det Katarina berättade om, men jag får göra viss reservation om jag kan ha missuppfattat något).

Katarina visade hur hon jobbade med youtube formativt och hur hon rent praktiskt la in kommentarerna. Jag hittade en Youtube-hjälp om  just hur man ändrar sekretessinställningar för videoklipp. Katarina säger att det inte tar mycket tid och att hon som lärare kan lyssna aktivt på eleven under redovisningen för att titta på filmen i efterhand. Hon får en säkrare bedömning när hon kan titta  i lugn och ro. Hon beskriver även att hon får ge kommentarerna i ett sammanhang. Även matriser används sedan kopplat till en överblick. Eleverna säger att det är fantastiskt.

Här är ett klipp med Katarina från Pedagog Stockholm. Katarina och hennes elever beskriver hur hon jobbar med youtube i bedömningsarbetet.  Det är så härligt när hon i slutet säger att ”det är här är ju gjort så att många ska kunna göra det. Så att jag kunde göra det även om jag inte är haj på det från början”.
På den 45min långa föreläsning på SETT2012 hann Katarina även beskriva om hur hon filmar sina kommentarer till elevernas texter. Hon gör en screencast på texten. I förväg har hon gjort understrykningar i texten utifrån det hon vill ge feedback om till eleven. Detta kallar hon för ”regnbågsfärgning”. Med hjälp av Screencast spelar hon sedan in en kort film på några minuter där hon kommenterar sina markeringar i texten samtidigt om texten visas i filmen. Hon låter eleven få länken och eleven kan då se sin feedback flera gånger om så önskas.

Hon pratade även om att det är minst lika viktigt med den feedback som läraren får ta emot av eleverna. Ett av verktygen som hon använde var Socrative (mitt inlägg om Socrative hittar du här). Hon låter eleverna jobba två och två, innan de svarar på en fråga, för samtalet mellan eleverna är viktigt. Med hjälp av ett verktyg som Socrative får läraren direkt respons – vad är eleverna, var är klassen i sitt lärande nu?

Slutligen beskrev hon hur hon arbetade med Exit check i slutet på lektionen. Hon använde sig av ett Google formulär, och eleverna fick gradera utifrån 1-5. Jag uppfattade det som om det ibland gjordes direkt vid lektionens slut men ibland gjorde eleven även det hemma.
Hur väl har du jobbat idag? 1-5
Hur väl har du förstått det vi har arbetat med idag 1-5
Vad tycker du om svenska just nu?
Med hjälp av att använda Exit check menar Katarina att läraren får en överblick – vilka lektioner funkar bra eller mindre bra?. Det ger även läraren en dokumentation över tid.  Med hjälpa av it som verktyg får läraren en sammanställning – mer kvalitet av arbetet.

Jag är oerhört glad att jag fick möjlighet att lyssna på Katarina och det jag bär med mig starkast från hennes föreläsning är att jag uppfattade henne som genuint intresserad av att öka elevernas medvetenhet om sitt eget lärande och utveckling men även mycket medveten om att hon själv behöver elevernas feedback för att utveckla och förbättra sin egen undervisningen. Detta var hennes fokus och som verktyg använde hon IKT. Det var inte själva IKT-verktygen som var det viktigaste, utan det formativa förhållningssättet. Precis så som jag önskar att fler lärare (och skolledare) tänker och arbetar. IKT är/ska vara en naturlig del av skola och undervisning 2013. Det ska inte vara något ”extra” som vi gör utan vara ett naturligt verktyg.

Må gott!

/ Lina

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s