Forskning för klassrummet

20140216-220648.jpg

I slutet av höstterminen kom en ny kunskapsöversikt från Skolverket,  Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Skolverket har på ett lättillgängligt sätt samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt under de senaste åren. Skolverkets tanke med skriften är att inspirera lärare och rektorer i deras arbete, och att vara ett underlag för diskussioner på skolor och hos huvudmän om hur man kan förankra skolverksamheternas vardag i vetenskap och beprövad erfarenhet (s.7). De skriver vidare att översikten inte ger några färdiga metoder eller arbetssätt utan är tänkt att ge riktning och inspirera till ett forskningsbaserat arbetssätt.

I Skollagen står att  utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Men vad betyder det och hur kan man göra? Jag ser denna kunskapsöversikt som ett stort stöd för oss i skolan att efterleva skollagens krav på utbildningen.

Skolverket inleder kunskapsöversikten med att skriva om den kritiskt reflekterande läraren. En professionell lärare har:

  • ett gott professionellt omdöme
  • använder sin egen erfarenhet och kunskap om didiktik
  • har god orientering i sitt ämne
  • har kunskap om elevernas förkunskaper
  • skapar ett tryggt inlärningsklimat
  • vet hur man leder en grupp

Många kända namn nämns i kunskapsöversikten. Andy Hargreaves är en av dem och han menar att ”det läraren gör i i sitt klassrum måste via på systematisk kompetensutveckling och samarbete med kollegor” (s.9). Han menar att ”enskilda lärare har ansvar för att utvecklas i sin profession men även att skolsystemet måste vara uppbyggt så att läraren har verkliga möjligheter att utvecklas”. (s.9).

Vad är beprövad erfarenhet? Skolverket skriver att den tysta kunskapen som finns i skolan måste verbaliseras. ”Den bör efter att ha prövats kollegialt även dokumenteras föra tt tillvaratas och bli en viktigt del i lärarnas samlade erfarenheter för att undvika att lärare om och om i gen ska behöva ”uppfinna hjulet”” (s.11).  Skolverket skriver dock att ”all erfarenhet är inte beprövad erfarenhet”. Jag vet att det finns lärare som gör på ett visst sätt för att de ”alltid har gjort så” och att det känns bra. De har en erfarenhet men är det en beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperido och av många (s.11).

För att en erfarenhet ska vara beprövad måste den användas av ett större flertal, vara delad och prövad i ett kollegialt sammahang och den måste vara dokumenterad (s.12).

Inledningen av kunskapsöversikten avslutas med följande stycke: ”För att skolan ska kunna göra skillnad för alla barn och elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärare och rektorer kunna lägga ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med den specifika grupp elever” (s.15).

Bokens (83 s) innehåll:
Inledning
Den kritiskt reflekterande läraren
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – vad är det?
Inga färdiga recept

Lärarledd undervisning
Verktyg i en lärarledd undervisning

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
Vad är kollegialt lärande?
Kollegialt lärande som en ständigt pågående cyklisk process
Hur kan man skapa motivation för professionsutveckling?
Lesson study och learning study
– ett exempel på kollegialt lärande

Formativ bedömning
Hur kan man arbeta med formativ bedömning?
Varför är det inte vanligare med formativ bedömning?

Inkluderande arbetssätt
Skillnaden mellan inkludering och integrering
Att driva inkluderingsprocesser
Nivågruppering
Acceleration – viktigt för högpresterande elever
Kamrateffekter
Ett exempel på ett inkluderande skolsystem
Ett exempel på en inkluderande skola

Pedagogiskt ledarskap
Vad är pedagogiskt ledarskap?
Ska rektor gå in i klassrummet?
Ett starkt och uppmuntrande ledarskap
400 rektorers röster  – exempel på beprövad erfarenhet
Rektor och eleverna

Utifrån min roll som rektor läser jag det sista kapitlet extra noga och jag vet att jag kommer att återkomma till det många gånger. Hatties metastudie nämns återkommande i kunskapsöversikten och i avsnittet om rektor tas följande frågor upp:

  • Fick eleverna nödvändig kunskap?
  • Hur vet vi det?
  • Hur kan vi använda kunskapen om elevernas lärande för att bli bättre på att lära ut?

Hattie menar att dessa tre frågor ovan är mer konstruktiva än att fråga ”Vad lärdes ut?” och ”Hur lärdes det ut?” (s.76).

Om du inte redan har läst skriften så ladda ner den här. Sätt dig i soffan med en skön filt och stor kopp te så önskar jag dig en inspirerande stund läsning. Utmaningen blir att sedan ta sig an bokens innehåll kopplad till sin egen undervisning och skolan. Om vi nu vet detta, vad är klokt att göra då?

Vill du läsa mer? – Skolverkets sida om Forskning.

Övriga lästips i bokform (bilderna är klickbara):

utmärkt undervisningsynligt-larande-for-larareatt följa lärandetimperley

(Läs gärna tidigare inlägg ”Skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet).

Advertisements

One thought on “Forskning för klassrummet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s