Digitaliseringskommissionens förslag om it i skolan

I dag överlämnar Digitaliseringskommissionen sitt andra delbetänkande, ” En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår” till it-minister Anna-Karin Hatt.

Det är skrift på över 200 sidor. Det femte avsnittet berör skola och heter ”Digitaliseringens möjligheter behöver uppmärksammas inom skola och undervisning”, ett avsnitt som jag anser att alla som arbetar i och runtomkring skola läser och funderar kring.

I texten nämns både eBlomlådan och LIKA. eBlomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT, som kan användas av landets kommuner. Projektet LIKA drivs av SKL i syfte att ge skolledare ett kraftfullt verktyg för sin digitaliseringsprocess. Projektet kommer att presenteras på SETT vilket jag ser fram emot att ta del av.

Argument för IT i skola och undervisning:

  • Ur samhällsekonomisk synvinkel har det ansetts nödvändigt med en it-kunnig arbetskraft och skolan bör bidra till detta.

    It i skolan har setts som ett medel för att skapa lika möjligheter mellan elever och därmed bidra till att skapa en likvärdig skola genom att minska de digitala klyftorna. Ibland har detta motiv kompletterats med argumentet att satsningar på it i skolan är nödvändiga för att ge eleverna medborgerlig kompetens.

    It ses som ett verktyg för att höja effektiviteten i lärandet.

    It sägs vara en katalysator för förändringar som kan göra skolan mer flexibel och höja kvaliteten i lärandet.

    Dagens unga och vuxna lever i en miljö där it spelar en avgörande roll. Det finns inget skäl till varför skolan skulle vara utestängd från den delen av världen. Tvärtom bör skolan gå i bräschen för att hjälpa eleverna att bättre förstå och använda sig av nätsamhället och det nätbaserade arbetslivet.

  • Även om eleverna kommer till skolan med mycket tekniskt kunnande, innebär inte det att de är mogna it-användare. De behöver lära sig att använda tekniken i sitt lärande. Det är en kompetens som är svår att tillägna sig på egen hand.

  • Alla elever är inte lika it-vana. När tillgångsklyftan håller på att försvinna så finns det en risk för att det växer fram en ny digital klyfta som har med kunskaper att använda tekniken att göra. Skolan kan och bör överbrygga den nya användarklyftan

  • Skolan behöver möta de behov som dagens och morgondagens samhälle och arbetsliv har. De elever som utbildas måste kunna verka i det framväxande samhället. För att göra det är it-kunskaper en nödvändig del. Dessutom måste skolan utveckla tekniker för att identifiera och mäta dessa kunskaper.

I beskrivningen av en aktuell lägesbild av skolan skriver de att ”fortfarande tycks datorerna främst användas till att skriva, söka information och i någon mån göra presentationer”. I lägesbilden beskrivs även många andra delar såsom t ex skolbiblitekt, elevernas och lärarnas it-kompetens, lärarutbildning och it, elever i behov av särskilt stöd.

Vidare skriver Digitaliseringskommission om digitaliseringens betydelse för inlärning utifrån aktuell forskning. ”Digitaliseringen kan påverka direkt eller indirekt”. De lyfter fram:

  • Ökad motivation, dock varierar effekten utifrån hur IT används i undervisningen.
  • Förbättrade elevresultat, även här är den avgörande faktor inte att it används utan hur.

Lärarens ledarskap både i form av planering och i klassrumssituationen spelar också in. Lärarens centrala roll poängteras även i den stora norska undersökningen. Där sägs att de lärare som lyckas bäst i sin pedagogiska användning av it är de som själva har en hög digital kompetens, har förmåga att leda klassens itanvändning, kan använda it till formativ bedömning och förmår att anpassa sin undervisning till en allt mer digital skolvardag.

  • Formativ och summativ bedömning.

Slutsatsen är att lärande främjas av formativ bedömning vilket kan ges i större detalj och i större skala när eleverna arbetar i digitala miljöer.

Förslagen gällande att förbättra och utveckla digitaliseringen i skolan: 

1. Förändringar i läroplanerna och kursplanerna

  • Reviderade styrdokument med digitalt perspektiv (de skriver tom förslag på hur de nya kunskapskraven skulle kunna utformas med en digital touch).
  • Digitalt baserade nationella prov i grund- och gymnasieskola 
  • Nätbaserad utbildning i grund- och gymnasieskolan

2. Lyft lärares och skolledares digitala kompetens

  • Digitalt kompetenslyft för lärare
  • Digitalt kompetenslyft för rektorer
  • Förtydliga det digitala inslaget i lärarutbildningarna

3. Ökad kunskap om effekterna av digitala inslag i svensk skola

  • Forskning, metodutveckling och effektmätning
  • Innovationsprojekt för framtidens lärande

Det ska bli spännande att få läsa om hur Anna-Carin Hatt tar hand om detta men även hur Utbildningsdepartementet och Björklund involveras och möter upp. Jag skulle inte bli förvånad om Björklund kommer att göra något utspel gällande detta detta under de närmsta dagarna…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s