Längtan efter

Det kan gå en vecka eller två utan att jag tänker på det, men sedan kan det komma dagar, som idag, när längtan blir enormt stor och då undrar jag vad jag egentligen håller på med.

Längtan efter att få spendera min dag med livsglada, energifyllda, nyfikna och fantastiska människor.

Längtan efter ta del av andras människors tankar och funderingar, vara ett bollplank, följa deras och mitt gemensamma lärande, varje dag.

Längtan efter samtalen, de där samtalen som de hade bara med mig, när de gav mig ett oerhört stort förtroende, vilket jag kanske inte förstod förrens i efterhand.

Längtan av att få den där speciella direkta responsen på om man är rätt ute.

Längtan efter att få grotta ner mig i böcker för att sedan skapa så goda förutsättningar som möjligt för de människor vars lärande jag var ansvarig för.

Längtan av att få ge av mig själv för att sedan få tusen åter.

Längtan efter att få vara med om  ”aha-upplevelser”.

Längtan efter att lämna klassrummet och känna ”Yes, där satt det!”

Idag är en sådan dag som jag har en makalös längtan efter att få arbeta som lärare igen, att få vara en del av elevernas vardag och en del i deras lärande.

Juni 2010 sa jag glad sommar till mina sista elever och jag saknar den där känslan (även om den kan kännas förfärligt sorglig) när man släpper iväg en klass som man levt med under flera år, elever som man delat både skratt och gråt med. Att känna stolthet, samtidigt som vemod och oro och så en makalös lycka på en och samma gång. Att arbeta som lärare är ett fantastiskt arbete!

Idag läser jag på Aftonbladet om Alliansens utspel om betyg redan från åk 4, i förra veckan var det Borg som gjorde ett förfärligt klumpigt och kränkande uttalade om skola och lärare och några veckor innan dess kom besked om utredning för ännu mer ordning och reda i skolan. Det får mig att tänka på vad lärare idag får utstå när det gäller politikers okunskap och totala saknad av koppling till forskning. Jag funderar över vad det gör med våra elever, som möts av detta i dagspress, tv och på nätet. Vad pratar de om hemma vid middagsbordet med sina föräldrar. Får de känna att det är ok att att tycka att sin skola, sina lärare och att det man lär sig är toppen? Är det ok idag att tycka om sin skola? Att tycka att sina lärare gör ett bra jobb? Att vara glad över att gå till skolan och att man lär sig och utvecklas? Vad är det politikerna egentligen skapar med sina nedvärderande och smutskastande utttalanden om skolan?

Jag läser på Twitter om upprörda lärare, rektorer och annat skolfolk. Jag läser deras blogginlägg, delar deras tweets och skriver på namnsinsamling. Jag känner en kraft och hopp av det de skriver. Sedan tänker jag samtidigt på alla de som inte finns på Twitter eller är med i någon facebook-grupp. Vad tänker dessa lärare? Hur mår de av att läsa om hur skolan och undervisningen skrivs ner allt mer och mer?

Kanske är jag helt bakvänd, men dagar som idag, gör att jag längtar ännu mer tillbaka till mitt arbete som lärare. Jag minns den fantastiska känslan när en elev lyckas, när en elev känner sig stolt över sin prestation, när en elev har tränat och kämpat! Att få vara en del av det är en ynnest så till den milda grad att det är svårt att förklara för någon som aldrig varit med om det.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s