Årets analys av nationella prov

Som rektor i en 4-9 verksamhet har vi nationella prov i åk 6 och åk 9. 5 ämnen i varje årskurser och varje ämne har flera delprov. Proven pågår under hela vårterminen i åk6 och åk9.

Skolverket skriver att proven i främsta hand är summativa och det är nog därför de blir sådana krockar i lärarnas (och även mitt) tänk. Under senaste åren har lärarna utvecklat sin bedömningsförmåga till att bli mer formativ, både när det gäller upplägg av undervisningssituationer och även medvetna val när det gäller bedömningsstrategier. Under terminen arbetar lärare och elever formativt. Att arbeta och tänka summativt görs i vanliga fall i slutet av terminen då läraren ska summera och sätta ett betyg.

Skolverkets hemsida står:

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:

  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

Vidare skriver Skolverket att de nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna och en ökad måluppfyllelse för eleverna. Men för att de nationella proven ska kunna påverka elevernas måluppfyllese så krävs, tänker jag, ett strategiskt och medvetet arbete på varje enskild enhet, av såväl rektor som lärare.

(I texten nedan ligger ett fokus på natprov så jag vill poängtera att natprov är en del av lärarnas bedömningsunderlag för betygsättning, det finns många fler delar utifrån det arbete som görs under terminens gång).

Så länge vi har de nationella proven vill vi att de ska bidra till en ökad måluppfyllese för eleverna därför måste vi tänka kring hur vi tar oss an arbetet i ämnesgrupperna och hos den enskilde läraren så att provens resultat ger effekt i undervisningen på ett positivt sätt, dvs ökat lärande hos eleven.

De lärare vars ämnen har nationella prov tidigt på vårterminen får efter bedömning av natprov en mycket god uppfattning om vad fokus ska vara resterande del av terminen för att eleverna ska nå så långt som möjligt. Tyvärr ligger några ämnesprov i maj och där får lärarna (och eleverna) inte samma möjlighet. Det skiljer sig även i hur det nationella provet påverkar den enskilda elevens möjligheter till utveckling. Inför åk7 får läraren en god bild av elevens nuläge från åk 6 (såklart är natprov inte det enda underlaget utan det finns många fler delar) och kan bygga vidare utifrån det. Samma effekt får man inte för de eleverna som går i åk9. För de eleverna är min bild att natprovet blir mer som ett ”slutprov” av grundskolan. Dock kan resultat, genom en analys, påverka undervisningen för kommande elever.

Så, hur arbetar vi kring nationella prov i min verksamhet?

Utifrån de ämnesgrupper som finns skapar vi två grupper, de som ska arbeta med åk 6 resp med åk 9´s nationella prov. Det är alltså inte bara de som undervisar i en åk6 eller åk9 som berörs utan alla är involverade i någon grupp. När det gäller natprov i åk6 är även lärarna som undervisar i åk 4-5 med i arbetet. Vissa lärare kan vara med i både åk 6 och åk 9´s grupp. Vi har försökt att göra de nationella proven till hela skolans angelägenhet. Genom detta upplägg ser vi flera vinster. Vi vill skapa en samsyn och likvärdighet gällande lärarnas bedömningar och vad det är som elevernas förväntas kunna. Vi tänker även att genom att många lärare är involverade, från flera olika årskuser, så sker ett lärande i gruppen, både på gruppnivå och individnivå, och en kompetensutveckling sker.

Varje ämnesgrupp har följande upplägg:
1:a träffen ½ h        
Dela upp vilka som rättar vilka prov/delar. Dela ut bedömningsanvisningar. Det innebär alltså att det är fler än de undervisande lärarna som bedömer.

2:a träffen 1½h
Inför mötet ska alla vara förbereda och ha läst igenom bedömningsanvisningar. Gå igenom bedömningsanvisningar tillsammans för en likvärdig bedömning. Förstå anvisningarna tillsammans.

Mellan träff 2 och 3: 1 dag/lärare/ämne för rättning/bedömning. Tillsammans med kollega. Sätt in vikarie.

3:e träffen, halvdag (sätt in vikarie)
Inför denna träff har de lärare som rättat mailat resultat till den ansvariga läraren för sammanställning så att tiden kan användas åt analys. Sambedömning och sammanställning av resultat. Analys av resultat.
Vid detta tillfälle ska alla prov vara rättade/bedömda och därefter tas de om hand av undervisade lärare för att hon/han sedan lämnar dem vidare för arkivering.

Frågorna som ska diskuteras i alla grupper:

  1. Inom vilka förmågor i det nationella provet har vi ett gott resultat både på klassnivå och skolnivå?
  2. Hur har du undervisat, utifrån alla elevernas olika förutsättningar och behov, för att utveckla dessa förmågor? (alla deltagare beskriver)
  3. Inom vilka förmågor i det nationella provet har vi ett sämre resultat?
  4. Hur har du undervisat, utifrån alla elevernas olika förutsättningar och behov, inom dessa förmågor?
  5. Vad behöver du/vi utveckla i din/vår undervisning utifrån alla elevers olika förutsättningar och behov för att därmed få ett bättre resultat?
  6. Utifrån vårt fokusområde språkutvecklande arbetssätt, ser ni några arbetssätt som särskilt har bidragit till ökad måluppfyllelse? Beskriv för varandra
  7. Ser vi några skillnader i pojkars och flickors resultat? Vilka i så fall?
  8. Om det finns skillnader, kan ni se orsaker utifrån er undervisning till att det finns skillnader mellan pojkar och flickor? Vilka i så fall?
  9. Övriga tankar?

Analyserna från de nationella proven kommer sedan att vävas samman med de analyser som alla ämnesgrupper gör i slutet av terminen utav de betygsresultat som vi har då. Utifrån detta tar vi oss sedan an skolans samlade resultat och analyser för att hitta ämnesspecifika och skolgemensamma utvecklingsområden utifrån de behov som vi ser finns hos eleverna för en ökad måluppfyllelse.

Fortsättning följer…


I  detta blogginlägg vill jag även uppmärksamma det stödmaterialet, som utkom tidigare i vår, ”Sambedömning i skolan” från Skolverket. Där står bland annat:

Internationell forskning visar att sambedömning kan leda till att lärarna ökar

förståelsen för kunskapskrav och kvaliteter i elevers prestationer

samstämmigheten i bedömningen

bedömningskompetensen.

Att arbeta med sambedömning i skolan är ingen enkel uppgift när man läser detta stödmaterial. Det krävs planering och organisering. I sammansfattningen står följande:

Viktigt för sambedömningsprocessen tycks vara att man utgår från konkreta elevarbeten och att det finns utrymme i gruppen för att ge uttryck för skilda åsikter. Några av de faktorer som har identifierats i forskningen och som kan vara fördelaktigt är om:

det finns en tydlig mötesstruktur och ett tydligt ledarskap

man inkluderar elevarbeten som representerar en stor bredd av prestationer och elever med olika bakgrund

man i sambedömningen använder tillgängliga bedömningsstöd på ett flexibelt sätt

lärarna deltar i flera sammanhang, både inom den egna skolan och med lärare från andra skolor

man inkluderar pågående elevarbeten i sambedömningen (om man vill öka fokus på bedömningens formativa syfte).

 

Annonser

One thought on “Årets analys av nationella prov

  1. Pingback: Analys av årets resultat | Rektor Lina bloggar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s