Vårens arbete med Allmänna råden för planering och genomförande

I början av detta läsår skrev jag här på bloggen om det arbete vi gjort med att all personal fick beskriva vår skolas undervisningskultur i juni-15. Utifrån vad vi fick syn på i planering och genomförandepersonals beskrivningar blev en ”åtgärd” att vi, under läsåret 15-16, skulle arbeta med Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande.

(Under ht15 fördjupade vi oss i Lgr11 kap2, finna att läsa i detta blogginlägg).

Vi köpte hem ett stort antal ”råd” så att all personal kunde få den analogt (förutom att ha den digitalt nedladdad i sina iPads).

Skolverket har gjort en kort, informativ film, som beskriver upplägget och innehållet i råden:

Vi inledde arbetet i januari med en gemensam samling för all personal. Vi delgav våra behov utifrån analys av föregående läsår, samt syftet med varför ska vi fördjupa oss i Allmänna råden utifrån den undervisningskulturbeskrivning som personal tidigare gjort:

  • ”Backa bandet” ”zooma ut” (många nyanställda lärare)
  • Hitta samstämmighet i uppdrag, lära av och med varandra
  • Synliggöra våra bilder av uppdrag med varandraundervisning som möter alla
  • Synliggöra kultur utifrån uppdrag, gemensam kompetens, samlad kompetens
  • Gemensam förståelse – förstå varandra (och sig själv)
  • Undervisning är inte ett enmans-uppdrag
  • Skapa tid för reflektion
  • ”Triangeln” – Undervisning som möter alla. Utöka basen genom kollegialt lärande.

I vårens kalendarie satte vi även ut speciell ”Allmänna-råd-tid” (både mötestid på em samt på studiedagar). Givetvis fick alagen även använda sin ”vanliga” arbetslagstid för arbetet.  Syftet med denna tid var att all undervisande personal:

  • Ha kunskap om Allmänna råden
  • Reflekterat, prövat, speglat, utvärderat sin egen undervisning/praktik mot innehållet i Allmänna råden.
  • Kollegialt lärande
  • Slutliga syftet är att utveckla och förbättra vår undervisning vilket bidrar till ökad måluppfyllelse.

Utifrån att många lärare i sina beskrivning av skolans undervisningskultur lyfte just bedömning och att de i delutvärderingen från december önskat fördjupa sig i bedömning kopplat till vad som står i allmänna råden, så valde vi att ägna en stund åt att de fick var och en fick brainstorma om just ordet ”bedömning”.

padlet bedömning jan16

Vi tittade även ett klipp från Skolverket med Gudrun Ericksson och därefter fick lärarna sitta i smågrupper för att diskutera och tänka kring det som Gudrun tagit upp. Vår förhoppning var att klippet skulle inspirera och sätta igång lärarnas tankar för att de skulle kunna fortsätta reflektera både tillsammans och enskilt.

Fler klipp hittar du här.

Vid introduktionsträffen i januari beskrev vi även att alla arbetslag skulle redovisa sitt arbete med Allmänna råden i juni16 utifrån följande frågeställningar:

  • Vad har vi haft i fokus?
  • Vad har vi i gruppen lärt oss?
  • Hur märker eleverna det?

Hur arbetslagen skulle ta sig an arbetet med Allmänna råden (utifrån syftet)under vårterminens träffar lämnade vi åt arbetslagen att bestämma själva:

  • Vad tänker ni kring att fortsätta arbetet kring AR i alaget? Andra förslag?
  • Hur skulle ni i så fall vilja arbeta vidare utifrån era behov som lyfts?
  • Vad skulle ni i så fall behöva utav oss (rektorer)?

Arbetslagen diskuterade och maila sedan oss rektorer sina tankar. Därefter fick de respons från oss och arbetet satte därefter igång.

Vårterminen har nu tagit slut och i fredags var det dags för arbetslagens redovisningar. Det var en mycket spännade fm att sitta och lyssna på våra olika arbetslag när de beskrev för sina kollegor om hur de arbetat och vad de lärt sig under resans gång. Kände mig som en stolt och glad rektor när jag lyssnade på arbetslagens redovisningar. Många uttryckte att de inte vara ”klara än” utan skulle fortsätta arbetet i höst igen. Arbetslagen hade tagit sig an själva boken på olika sätt. Något alag hade gjort det som en studiecirkel. Något annat hade valt vissa delar och fördjupat sig i det. Några hade även valt att fördjupa sig i ytterligare texter. Några hade valt att involvera verksamhetsutvecklare och få input på så sätt.

När arbetslagen redovisade så kändes det verkligen som om att vårt syfte var uppnått:

  • att lärarna nu har kunskap om Allmänna råden för planering och genomförande.
  • att lärarna har reflekterat, prövat, speglat, utvärderat sin egen undervisning/praktik mot innehållet i Allmänna råden.
  • att arbetet har skett genom och i kollegialt lärande
  • att utveckla och förbättra vår undervisning vilket bidrar till ökad måluppfyllelse.

Varje lärare ska även beskriva utifrån sig själva vad de lärt sig utifrån vårens arbete. Dessa har börjat ramla in i min mailbox och jag ser verkligen framemot att läsa dem.

 

Tillägg:

Skolverket har ett studiedagsupplägg utifrån Allmänna råden för planering och genomförande. Du hittar det här.

Synliggöra undervisningskultur

Skolan som jag arbetat på som rektor i 5 år har på kort tid genomgått stora organisationsförändringar. Skolan har länge varit en 6-9 skola med en centralt placerad särskild undervisningsgrupp, särskola och träningsklass.

Inför läsåret 14-15 blev vi en 4-9 skola. Särskola flyttades till en annan skola. Vår grannskolan som varit F-5 blev en F-3 skolan och personalen i åk 4-5 flyttades över till oss . Vi startade upp förberedelseklass och i jan-15 startade vi upp vårt fritids. Vi visste även att det inför läsåret 15-16 skulle bli många nyanställningar samt att alla våra mattelärare skulle gå matematiklyftet varje tisdag. Jissus vilka förändringar på kort tid! (detta är en kort beskrivning, processerna i detta arbete har varit många men beskrivs inte här…)

Utifrån vår organisationsförändring såg vi i skolledning behov av att byta fokus i vårt skolutvecklingsarbete. Under ca 3 år har våra fokusområden varit formativ undervisning med IKT som verktyg samt språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.  Istället för att fortsätta med dessa fokusområden (som vi hoppas ska vara en del av varje lärares bas och undervisning nu) såg vi behov av att ”backa bandet” och ”zooma ut”. Med många nya verksamheter och med ny personal som kommer från olika skoltraditioner/kulturer så kände vi även behov av att hitta samstämmighet i uppdrag och att synliggöra kultur utifrån uppdrag i läroplanen. Men för att kunna göra det behövde vi ha ett nuläge.

Tillsammans med vår utvecklargrupp och vår verksamhetsutvecklingskonsult planerade vi det arbete som vi nu är mitt inne i.

Inför sommarledigheten fick all personal beskriva undervisningskultur och fortbildningskultur.   Vi tog stöd av den uppgift som vi rektorer skulle göra till mattelyftet. Utifrån dessa instruktioner fick vår personal skriva ner sina tankar och lämna in till oss:

Nulägesbeskrivning av kulturen

Utifrån de kunskaper du har idag kring Brunnsåkersskolans verksamhet beskriv

  1. Undervisningskulturen
  2. Fortbildningskulturen

Frågorna ovan är medvetet öppna för tolkning. Nedan ges ingångar till vad beskrivningarna kan innehålla men ska bara användas som stöd.

Undervisningskulturen

Arbetet med att skapa förutsättningar, synliggöra och följa upp lärandet och kvaliten i vår verksamhet. Arbete med att utveckla, planera, genomföra och följa upp undervisningen. Rådande ledarskap i lärande situationer. Samarbete mellan medarbetare kring undervisning. Den kunskapssyn som kännetecknar vår verksamhet. Synen på eleven i vår verksamhet.

Fortbildningskulturen

Gruppens behov och möjligheter till fortbildning. Förmåga att lära av varandra och utav erfarenheter gjorda i undervisningen. Förmåga att bedöma effekter av undervisning. Förmåga att omsätta nya kunskaper i undervisningen. Synen på och omsättningen av forskning- och utvecklingsarbete. Synliggörande av eget och verksamhetens lärandebehov.

Det var med stor nyfikenhet och förväntan som vi började läsa alla de beskrivningar som personalen skrev fram. Otroligt spännande att läsa och se hur olika/lika man beskrev. Jag hoppas innerligt att man som tar möjligheten att faktiskt reflektera kring sig själv och sitt sammanhang när man får denna typ av uppdrag.

Med hjälp av allas beskrivningar blev vår skolans nuläge synliggjort.

Skolledning läste allas texter men inför att vi skulle arbeta med texterna i vår utvecklargrupp så avidentifierades vi dem så att de inte kunde kopplas till specifika individer. Vi kunde se många likheter över hela skolan men även en hel del skillnader. Vi fick en bekräftelse i att arbetslagen har en stark roll på vår skolan, mestadels som en positiv funktion. Något som tydligt framkom var att personalen upplevde att det fanns olikheter kring hur man tolkar sitt uppdrag och arbete utifrån Lgr11. Utifrån det planerade vi att ta oss an Lgr11 under ht15. Återkommer om det arbetet i kommande inlägg.

James Nottingham – Learning Pit

Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna. Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! Titta på klippet!

The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.

I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet. Min uppfattning är att hela boken, som beskrivs som en handbok för lärare, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Nottingham är en person helt i min smak helt enkelt 🙂

utmanande undervisning

När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att:

  • Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.
  • Vi kan alla göra fel.
  • Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. (s.129)

Utmaningensmodellen bygger på fyra steg:

  1. Begrepp – Modellen börjar med ett begrepp, så länge eleverna har en grundläggande förståelse av begreppet så kan utmaningsmodellen fungera.
  2. Konflikt – Läraren har som ansvar att utifrån det  valda begreppet skapa en kognitiv konflikt i elevernas lärande.
  3. Bygga upp förståelse – Eleverna utforskar begreppet och börjar bygga upp en rimligt god förståelse. Eleverna förväntas hjälpa varandra att utvidga sin förståelse av begreppet och komma fram till sina egna uppfattningar.
  4. Reflektera – Uppmuntra eleverna att reflektera över hur deras tänkande har förändrats, anpassats och utvecklats  (s. 130)

En utmaning för mig blir att applicera denna utmaningsmodell på mitt pedagogiska ledarskap, dels utifrån mig själv och mitt eget lärande men även att medarbetare ska hamna i en lärandegrop. Jag tänker att vi alla behöver befinna oss i botten av gropen lite då och då. Vad innebär denna modell för mig och vad behöver jag iscensätta för att mina medarbetare (nu är vi ju tre rektorer på min skola men för enkelhetens skulle skriver jag ”mina”) ska komma ner i gropen och sedan brottas med sina och andra tankar, för att sedan får ett Eureka!

 

För ett tag sen såg jag denna bild på Twitter, en svensk lärandegrop:

lärandegropen

Det var inspirerande sv-lärararen Malin Larsson (@visesiskolan) som la ut bilden på Twitter.  Malin hänvisar bilden till källan Ann-Marie Körling, (@korlingsord)

Mer att läsa:

 

 

Kunskap och kompetens finns i huset!


På vår senaste studiedag hade vi ett pass där lärarna själva fick delge varandra exempel på hur IKT kan vara ett naturlig del i undervisningen. Vi la ut en förfrågan till lärarna vilka som skulle kunna delge kollegor något som de provat gällande IKT och fick napp (och jag vet att det finns ännu fler som skulle kunna beskriva och delge kollegor). Jag tycker det är en  fantastiskt styrka när lärarna inspirerar varandra och delger sina erfarenheter. Kunskapen och kompetensen finns i skolan och försvinner inte iväg med någon gästspelande föreläsare. Det finns möjlighet att prata vidare om det som sagts vid formella och informella mötesplatser.

Vi har haft liknande upplägg på tidigare studiedagar och jag tänker att vi behöver fortsätta att organisera för denna typ av kompetensutveckling, att lära av och med varandra på hemmaplan, att synliggöra den kunskap och kompetens som finns inom våra egna väggar, en viktig del i en lärande organisation.


Nu till de verktyg som visades, perfekta i den formativa undervisningen: Kahoot, Zaption, Plickers , BookCreator och Showbie.

Kahoot är ett responsverktyg, som en interaktiv frågesport, som fick hela kollegiet att engageras. Klok tanke att låta eleverna göra samma ”test” två gånger, med bearbetning mellan,  för att synliggöra förbättring. Ett lustfullt verktyg som fick igång oss rejält.

Lotta skriver om hur hon använt Kahoot här.


Zaption är redigeringsverktyg där du kan skapa egna interaktiva filmklipp, t ex  egna stopp i ett videoklipp, lägga in faktarutor och olika frågor som eleverna ska svara på under tiden som de tittar på filmen. Som lärare kan du följa vilka elever som tittat på filmen och hur det gått för dem när de svarat på frågorna.


Plickers är ett responsverktyg som funkar toppen utan att eleverna har tillgång till någon teknisk utrustning. Det enda som behövs är att varje elev har ett individuellt papper (skrivs ut från hemsidan) och att det finns en iPad/iPhone som kan scanna av elevernas svar.

plickers

På varje papper finns en figur liknande denna, men alla är individuella. På sidorna står A, B, C, D. Utifrån vilka frågor som ställs vrider eleven på pappret så att ”rätt” bokstav kommer uppåt. iPaden scannar sedan varje individuell figur. Vi fick prova det med lärarna och det gick otroligt smidigt när alla figurer scannades. En annan fördel var också att vi inte kunde se vad de andra svarade, så risken för ” kompistrycket” försvann helt.

Skolappar finns en recension för Plickers. Det behövs en app att ladda ner för att scanna av svaren. Camilla Askebäck Diaz har skrivit ett blogginlägg där hon beskriver hur man använder Plickers.

 

Book Creator och Showbie har jag skrivit tidigare om i bloggen. (Klicka på länkarna).

 

Mer förberedd än rädd

Fredagens fokus på Naturskyddsföreningens höstkonferens var lärande för hållbar utveckling. Innan jag skriver vidare så vill jag hitta en definition av just hållbar utveckling. På Wikipedia står: Hållbar utveckling har till mål att människans liv skall kunna genomlevas på en planet med begränsade resurser. Den innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.

I en FN-rapport, kallad Brundlandrapporten, från 1987 finns definitionen ”Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’’.

Det känns självklart att miljöperspektivet i läroplanen måste lyftas fram tydligare än vad vi gör idag. Vad är det vi inte förstår som gör att vi inte synliggör detta mer? Jag vet faktiskt inte, men tanken finns med mig, jag kommer inte att släppa den.

 

Det var en perfekt start på fredagsmorgonen. Bandet Kolonin inledde och spelade fantastisk musik.

IMG_6120

Dagens moderatorer var Svante Axelsson, generalsekr Natursskyddsföreningen och Kitty Ehn, klimataktivist och nationalekonom. Dagens hashtag var #framtidensskola.

IMG_6122

Förste talare var Johanna Sandahl, ord Natursskyddsföreningen. Hon tycker det är dags att växla upp och att vi måste agera nu, nu, NU! Trots att vi har lösningarna så händer det för lite. Hon tog upp fyra krav för att skolan på allvar ska kunna bidra för en hållbar framtid:

  1. Obligatoriskt hållbarhetslyft  – det behövs mer stöd och kompetensutveckling för pedagoger
  2. Skolinspektionen bör börja granska hur skolan arbetar med hållbar utveckling utifrån lgr11.
  3. Nyexade lärare behöver kunskap om hållbar utveckling.
  4. Kommuner och fristående huvudmän måste se hållbar utveckling som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

I kunskapsöversikten Hållbar utveckling i skolan – var god dröj, beskrivs dessa förslag mer utförligt.

Personligen är jag osäker på just ”lyft”. Vi har matematiklyftet och kommande läslyft. Att det finns stöd och kompetensveckling däremot känns naturligt. Skolverket bör utveckla sin hemsida. Men, 93% av allt Skolverket är regeringsuppdrag. Så det gäller att vår regering gör kloka val. När det gäller Skolinspektionen så känns det naturligt att Skolinspektionen granskar det som är vårt uppdrag, om det så är hållbar utveckling eller t ex elever i behov av särskilt stöd. Lärarutbildningen är ett kapitel för sig. En av panelerna bestod av lärarprogramsansvariga från Malmö, Göteborg och Stockholm. Ingen av dem var direkt nöjda med lärarutbildningen kopplat till hållbar utveckling och ansåg att det fanns mer att göra. Till sist, hållbar utveckling kopplad till det systematiska kvalitetsarbetet, klart att det måste ingå där. Det är många delar i vårt uppdrag som inte ryms i det kvalitetsarbete som vi har idag. Kanske för att vi se ser det som fler delar än helheter? Jag skulle gärna vilja ta del av andra tankar kopplat till hur man systematiserar och kvalitetssäkrar de fyra perspektiv som nämns i inledande kapitel i vår läroplan.

fridolin

På plats var även vår nya utbildningsminister, miljöpartisten Gustav Fridolin. Fantastiskt att få höra honom live och han är verkligen en otroligt duktiga talare, enligt mina kriterier. Han inledde sitt tal med ”Byt livsstil, inte klimat”. Han menade att vi kan inte bara prata om prestation och mätningar om vi inte samtidigt pratar om vilka förutsättningar de har som ska leva upp till prestationerna. Många ungdomar idag mår dåligt och till stor del beror det på en oro över framtiden, över vilken värld de kommer att växa upp i. Han hänvisade till en avhandling från Örebro som visade att de som vet mest om klimatförändringar, är de som känner minst oro . Ju mer man vet, ju bättre förutsättningar att må bra. Han slutkläm, som han brukar använda sig av, är att skolan ska ge varje barn makt över sitt liv.

IMG_6148

Anna Mogren, doktorand Karlstad Universitet, forskar kring implementeringen av lärande för hållbar utveckling. Hon visade en bild som åskådliggjorde skillnaderna mellan transmissivt och transformativt lärande, en organiserade stenläggning med likadana stenar och en mer frilagd stenläggning med olika storlekar och olika sorters stenar. Hennes forskning visade att ju mer transformativt lärande det fanns på en skola, ju mer trivdes lärarna och upplevde det mer lustfyllt.

IMG_6118

Med på konferensen fanns även en hel del energitjuvar, hämtade från materialet Energifallet.

Under hela dagen var det några begrepp som var återkommanade: ämnesövergripande, tvärvetenskap, holistiskt samt samverkan med närsamhället.  För mig går dessa ord hand i hand och beskriver en skola som engagerar och motiverar elever och lärare, en skola enligt vår läroplan lgr11. En skola för framtiden som gör våra elever till världsmedborgare. En sådan skola vill jag att vi ska ha.  En skola som jag vill att våra elever ska få längta till! En av föreläsarna, Anders Jidesjö, ställde frågan ”Är allt relevant i skolan?”. En mycket viktig och adekvat fråga i dagens skola. Anders visade forskningsresultat som beskrev att de länder som presenterade höga värden i PISA hade elever som inte var särskilt intresserade, medan de länder som hade lågt resultat hade elever som var mycket intresserade.

IMG_6132

IMG_6135

Intresset ökar ju längre åt höger man kommer. Det röda visar flickor och det blå pojkar. Överst står utvecklingsländer, de med lågt resultat i PISA (men högt intresse).

 

Vi fick ett smakprov på en skola som lyckats med att engagera och motivera elever. Lärare och rektor från Globala Gymnasiet i Stockholm, vars slogan är just Utbildning för hållbar utveckling, gav en snabb presentation av upplägg och innehåll. Ett spännande koncept och upplägg av undervisning och organisation som jag gärna hade lyssnat mer på.

En tanke jag fick under dagen var att undersöka vilka miljömål som Halmstad kommun har. Vad finns i kommunens miljöarbete som kan stödja vårt arbete med hållbar utveckling i skolan? Vet du vad det finns för miljömål i din kommun? Om så, hur arbetar ni med dem? Hemläxa för min egen del. utv

Hållbar utveckling kommer finns kvar i mina tankar framöver och jag funderar över hur vi ska skapa helheter, både för lärare och elever. En spännande utmaning och uppgift vi alla delar. Vi måste få våra barn och ungdomar att känna sig förberedda inför framtiden, inte rädda. I detta ligger att de ska känna sig trygga och starka som individer,  att de ska kunna göra egna val och ha hopp och tilltro till framtiden, både sin egen, samhället och världen. Detta är ett av våra viktigaste uppdrag.

(viss reservation för att jag kan ta feltolkat någon talare, det var mycket som sades och allt hann jag inte med att få ner på pränt)

Rädd eller förberedd?

Imorgon är det dags för Naturskyddsföreningens höstkonferens Rädd eller förberedd – så skapar skolan handlingskraft och framtidstro.
Vi är ca 500 personer som kommer delta i konferensen, som anordnas tillsammans med Sveriges Skolledarförbund. Så här står det i inbjudan

Missa inte årets viktigaste konferens! Vi vill ha en skola i framkant för hållbar utveckling. Därför arrangerar vi den här heldagskonferensen tillsammans med Sveriges Skolledarförbund. Välkommen den 7 november på Rival i Stockholm för att lyfta hur skolan kan ge unga människor både framtidstro och verktyg för att forma en hållbar utveckling.

Visst låter det spännande?!

Jag roade mig med att göra en sökning i Lgr11 på ordet ”hållbar”. Det blev 80 träffar! Ordet ”miljö” fick 100 träffar! Förutom att hållbar utveckling nämns i kap 1-2 nämns det även i de flesta ämnens kursplaner. Om du är lärare och läser här, vad står det i ditt ämne?

Vidare står i vår läroplan, Lgr11 kap 1, i de grundläggande värdena att ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö” (s.7).

Det beskrivs fyra övergripande perspektiv som det är viktigt att anlägga i all undervisning:
– historiskt perspektiv
– miljöperspektiv
– internationellt perspektiv
– etiskt perspektiv

Följande står om miljöperspektiv:
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
(Lgr11, s.9)

I kap 2 står att ett av våra mål i skolan är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv (s.13). Det står även att ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
– har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
” (s.14)

På Skolverkets hemsida finns mer att läsa om hållbar utveckling.

Som ett stöd i arbetet med hållbar utveckling och miljö har Naturskyddsföreningen material tillgängligt på hemsidan.

Jag ser framemot en spännande, utmanande och intressant dag imorgon!

Att träna och utveckla sin analysförmåga

Min förmåga att analysera, hur tränar jag och utvecklar den?

 

I vår ledningsgrupp pågår ett kollegialt lärande där vi fördjupar oss i just förmågan att analysera. Vi har delat in oss i tre grupperingar: förskolechefer, F-3rektorer samt 4-9rektorer. Jag ingår i den sistnämnda grupperingen.

Syftet är att vi ska träna och utveckla vår förmåga att analysera.  På den senaste träffen beskrev vi våra olika skolors arbete med analys utifrån betygsresultat. Vi delgav resultat, hur analysarbetet gått till, ämneslagens analyser kopplat till resultat  och våra egna reflektioner utifrån det vi presenterat. Därefter fick vi respons från våra kollegor, både bekräftande och utmanande. En spännande dag som gav många tankar och jag ser framemot nästa träff.

Vi har ännu inte riktigt börjat bena i vad vi menar med just ”analysera”. Vad innebär förmågan för oss? Vilka tolkningar gör vi?

Ibland syftar vi till lärarnas förmåga att analysera och ibland till vår egen, och är det samma sak som lärare och rektorer ska analysera? Om jag är självkritiskt så ser jag att vi har strukturer för att arbeta med lärarnas/ämneslagens analyser av t ex betyg- och nationella provresultat. Däremot så saknar jag strukturer/förtydliganden vad det är jag som rektor ska analysera. Vilka frågeställningar är viktiga för mig i min roll som rektor? En analys av ämneslagens analyser? Medarbetarsamtalen? Hur skulle sådana strukturer kunna se ut? Samtalen förs kring dessa frågor men inga strukturer finns, dvs ingen systematik.

I våra lönekriterier finns följande:

Jag

  • bedömer vilken effekt olika insatser har haft och anpassar det fortsatta arbetet därefter.
  • reflekterar systematiskt över mitt arbete, enskilt och tillsammans med andra, samt bedömer mitt eget och verksamhetens behov av kompetensutveckling.
  • anpassar verksamheten till eleverna i överensstämmelse med styrdokumenten.
  • leder och organiserar arbetet för en god lärandemiljö.

Även om just ordet analysera inte står skrivet explicit så tänker jag att  bedöma+anpassa+reflektera är kopplat till förmågan att analysera.

Begreppet ”Big five” är välkänt i skolans värld vid detta laget. Många lärare använder sig av begreppet Big five och däri ligger fem olika förmågor varav analysförmågan är en. Analysförmågan innefattar att:

  • Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
  • Beskriva orsaker och konsekvenser.
  • Förklara och påvisa samband.
  • Föreslå lösningar.
  • Se utifrån och växla mellan olika perspektiv

Synonymer till analysera är: göra en analys, noggrant undersöka, undersöka, utreda, utvärdera, evaluera, utforska,examinera, bena upp problem; upplösa, sönderdela.

Om vi vill att vi själva och att våra lärare ska träna och utveckla sin förmåga att analysera så behöver vi förtydliga vad vi menar med just ”analysera”. Vi behöver även synliggöra olika kvaliteter av analyser. Vad är låg resp hög kvalitet på en analys och hur vi vill att de som lärarna gör ska se ut? Hur ser de analyser ut som jag själv gör? Vad är hög resp låg kvalitet i det jag gör? Detta är inget ensamarbete utan måste göras tillsammans med andra.

Precis som lärarna tränar sina elever behöver vi träna våra lärare. I en analys kan man få syn på vad vi kan och inte kan påverka. Viktigt är att lägga fokus på vad vi kan påverka och hur vi ska jobba vidare med det. Jag ser en fara i att fokus läggs på faktorer som ligger utanför skolans påverkan vilket kan bygga in en hjälplöshet och då ger inte analysen och kvalitetsarbetet den positiva känsla och effekt som jag vill att den ska ge. Jag vill att lärarna ska vara nyfikna på sin egen, och andras undervisning, och känna att de kan påverka genom sin undervisning.

Hur vi förbereder och skapar förståelse hos oss själva och hos lärarna kring vad analys är och varför vi ska göra analys påverkar vårt resultat och det i sin tur kommer påverka effekten av analysen. Även om det ingår, både i rektors och lärares uppdrag, att analysera kan det bli antingen en sak man gör en gång/år och sedan glöms det bort till nästa gång. Eller så arbetar man med åtgärder och analysen under hela året. Vilket tror du ger bäst effekt?

På ett av våra ledningsmöten i början av höstterminen fick vi följande bild presenterad för oss (vet tyvärr inte källa men tror mig ha sett SO-lärare använda det som stödstruktur) och den fastnade hos mig:

stödstruktur orsaker konsekvens

Bilden förtydligar att det är orsakerna till dilemma/problem som vi ska åtgärda. Ibland tenderar vi att åtgärda konsekvensen vilken då inte gör att vi kommer till rätta med problemet.

En bild som ofta används i det systematiska kvalitetsarbetet är:

kvalitetshjulet2.JPG

Frågor som vi lyft in i vårt analysarbete  utgår även från Timperleys undersökande cykel: helene timperley

I denna film från Skolverket så beskrivs forskningsbaserat arbetssätt i kvalitetsarbetet.

 


Att analysera ligger i vårt uppdrag råder det inga tvivel om. Jag har lyft ut följande texter från två av våra Allmänna råd från Skolverket.

I Allmänna råden för Systematiskt kvalitetsarbete står det tydliga råd för vad som är mitt uppdrag som rektor gällande att analysera och bedöma resultat.

AR systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven

Förskolechefen respektive rektorn bör

  1. tillsammans med personalen och utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen,
  2. analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt
  3. utifrån analysen identifiera utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas.

Att utveckla utbildningen är en ständigt pågående process som tar sin utgångspunkt i en analys och bedömning av måluppfyllelsen och det som framgår av uppföljningen. Analysen görs både kontinuerligt i det dagliga arbetet och inför beslut om utvecklingsinsatser (s.31).

I Allmänna råden för Planering och genomförande av undervisning finns ännu fler råd gällande analysera, både för rektor och för lärare.

planering och genomförande av undervisningen

Kunskapsbedömning och betygssättning

Lärare bör

  • kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna och jämföra dessa med kunskapskraven,
  • tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven,
  • som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten

Rektorn bör

  • stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutiner och former för att utvärdera elevernas kunskaper (s.22)

Dokumentation:

Lärare bör systematiskt och kontinuerligt

  • analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen,
  • identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen, samt
  • utvärdera i vilken mån de bedömnings- och dokumentationsformer som används är ändamålsenliga.

Rektorn bör tillsammans med lärarna systematiskt och kontinuerligt

  • följa upp hur undervisningen planeras och genomförs och analysera hur det påverkar elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen samt använda slutsatserna som utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet,
  • följa upp formerna för utvärdering och bedömning av elevernas kunskaper, samt
  • följa upp och utvärdera de rutiner och former för dokumentation som används så att de är effektiva och ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete. (s.30)

Mer att läsa: