Mentimeter

mentimeter

Mentimeter är ett webbaserat verktyg där man, enkelt beskrivet, ställer frågor och låter andra svara utifrån förinställda svarsalternativ. Svaren syns som ett diagram i realtid, dvs så snart någon svarat på frågan ändras staplarna i diagrammet. Mentimeter finns både som gratis- och betalversion.

I min funktion som rektor har jag (och mina kollegor) använt Mentimeter vid flera tillfällen tillsammans med personalen vid studiedagar och arbetsplatsträffar för att göra utvärderingar och fånga in tankar. Ett enkelt och smidigt verktyg som är användarvänligt.

Mentimeter fungerar för alla som har tillgång till internet. Man kan välja att låta elever svara under lektionstid eller så kan man låta dem svara på frågan som en ”läxa”. Man behöver inte svara individuellt utan det fungerar alldeles utmärkt att man först tänker själv kring en frågeställning och sedan samtalar i par för att därefter gemensamt välja ett svar. Man behöver ingen dator eller surfplatta för att kunna använda Mentimeter utan eleverna kan svara med hjälp av en smartphone.
När man svarar på en fråga i Mentimeter så är man anonym.

Här är ett klipp som jag gjort för att visa enkelheten i verktyget:

Jag ser flera användningsområden för Mentimeter. Några av dem är:

– utvärdering under tiden av ett arbetsområde för att ge läraren feedback på hur elevernas lärande går framåt (liknande exit tickets/cards).

– utgångsläge inför en diskussion. Frågan t ex kan vara ett matteuppgift med flera olika svarsalternativ och utifrån det kan elever sedan resonera.

– utvärdering i slutet av ett arbetsområde

– klassråd

– Frågan går att använda i omgångar, dels för att göra ett nuläge (förprov) och sedan för att utvärdera.

Fler länkar om Mentimeter:

Camilla Lindskog har i sin blogg IKT-skafferiet skrivit ett inlägg om Mentimeter

Tove Andersson har, i sin blogg IKTsidan, skrivit inlägg om Mentimeter.

Kunskap och kompetens finns i huset!


På vår senaste studiedag hade vi ett pass där lärarna själva fick delge varandra exempel på hur IKT kan vara ett naturlig del i undervisningen. Vi la ut en förfrågan till lärarna vilka som skulle kunna delge kollegor något som de provat gällande IKT och fick napp (och jag vet att det finns ännu fler som skulle kunna beskriva och delge kollegor). Jag tycker det är en  fantastiskt styrka när lärarna inspirerar varandra och delger sina erfarenheter. Kunskapen och kompetensen finns i skolan och försvinner inte iväg med någon gästspelande föreläsare. Det finns möjlighet att prata vidare om det som sagts vid formella och informella mötesplatser.

Vi har haft liknande upplägg på tidigare studiedagar och jag tänker att vi behöver fortsätta att organisera för denna typ av kompetensutveckling, att lära av och med varandra på hemmaplan, att synliggöra den kunskap och kompetens som finns inom våra egna väggar, en viktig del i en lärande organisation.


Nu till de verktyg som visades, perfekta i den formativa undervisningen: Kahoot, Zaption, Plickers , BookCreator och Showbie.

Kahoot är ett responsverktyg, som en interaktiv frågesport, som fick hela kollegiet att engageras. Klok tanke att låta eleverna göra samma ”test” två gånger, med bearbetning mellan,  för att synliggöra förbättring. Ett lustfullt verktyg som fick igång oss rejält.

Lotta skriver om hur hon använt Kahoot här.


Zaption är redigeringsverktyg där du kan skapa egna interaktiva filmklipp, t ex  egna stopp i ett videoklipp, lägga in faktarutor och olika frågor som eleverna ska svara på under tiden som de tittar på filmen. Som lärare kan du följa vilka elever som tittat på filmen och hur det gått för dem när de svarat på frågorna.


Plickers är ett responsverktyg som funkar toppen utan att eleverna har tillgång till någon teknisk utrustning. Det enda som behövs är att varje elev har ett individuellt papper (skrivs ut från hemsidan) och att det finns en iPad/iPhone som kan scanna av elevernas svar.

plickers

På varje papper finns en figur liknande denna, men alla är individuella. På sidorna står A, B, C, D. Utifrån vilka frågor som ställs vrider eleven på pappret så att ”rätt” bokstav kommer uppåt. iPaden scannar sedan varje individuell figur. Vi fick prova det med lärarna och det gick otroligt smidigt när alla figurer scannades. En annan fördel var också att vi inte kunde se vad de andra svarade, så risken för ” kompistrycket” försvann helt.

Skolappar finns en recension för Plickers. Det behövs en app att ladda ner för att scanna av svaren. Camilla Askebäck Diaz har skrivit ett blogginlägg där hon beskriver hur man använder Plickers.

 

Book Creator och Showbie har jag skrivit tidigare om i bloggen. (Klicka på länkarna).

 

Socrative – att använda formativt i undervisningen

Jag har tidigare skrivit om Socrative – ett digitalt verktyg som är webbaserat och gratis att använda. Det går att ladda ner app (teacher och student) eller köra direkt via webbläsaren.

Pedagog Stockholm har ett sprillans nytt klipp på 4 min med Katarina Lycken Rüter där hon och hennes elever ger exempel på hur Socrative kan användas formativt i undervisningen.

I ett nr av Nämnaren nu i år finns en artikel med där det beskrivs hur Socrative kan användas i matematikundervisningen.

Tricider – gratisverktyg för brainstorming och frågor

Tidigare idag så läste jag i bloggen Rektor 2.0 ett blogginlägg som heter Elevinflytande riktigt viktigt. I inlägget tipsas om gratis onlineverktyget Tricider, ett verktyg för digital brainstorming.

Jag blev direkt sugen att prova och resultat blev en lite film på 5 min där jag provar och lär mig samtidigt. Ett oerhört lättarbetat och lättöverskådligt onlineverktyg där jag ser otaliga möjligheter att involvera och aktivera såväl elever som personal i spännande diskussioner och brainstormingsfrågor.

Hoppas att det börjar snurra i din skalle utifrån möjligheterna som detta verktyg ger.

Jag tänker att Tricider är ett perfekt verktyg att använda formativt i undervisningen. Genom en fråga kan du som lärare få information om hur eleverna har uppfattat det ni arbetat med och du vet då hur ni ska gå vidare. Du bjuder även in eleverna genom att vara medaktörer och lära av och med varandra, beroende på vilken typ av fråga du använder och hur du väljer att efterarbeta den.

Det finns många gratis onlineverktyg och det jag tänker är viktigt är att även eleverna kan använda sig av dem, inte bara du/vi som vuxna. De kan skapa frågeställningar till sina klasskamrater eller andra grupperingar. Hur tänker du kring det och vilka möjligheter ser du?

Kika gärna även på Triciders egna instruktionsfilm som visar hur lätthanterligt verktyget är.

Tidigare har jag tipsat om:

Showbie – gratisapp för att administrera elevers uppgifter och arbeten

Nu när eleverna i åk 6-7 varit igång med sina iPads i en veckan är det flera som nämnt gratisappen Showbie som ett bra verktyg.

Med hjälp av Showbie kan du skapa uppgifter i olika appar och sedan, med hjälp av Showbie, dela ut den till eleverna som sedan använder Showbie för att skicka tillbaka uppgiften till dig. Det går även att ge respons på elevernas arbeten/uppgifter. Kika in  på Skolappars recension av Showbie för mer information. En perfekt app att inkludera i den formativa undervisningen enligt mitt tycke!

Showbies support finns mängder av korta filmklipp som kan hjälpa dig för att komma igång, eller om du fastnar i något.

Andra som skrivit om Showbie:

 

Använda Google Form i undervisning – del 2/2

Jag har skrivit om Google Form tidigare men kan inte låta bli att skriva om detta verktyg igen. Google Form är ett utmärkt verktyg för formativ undervisning. Det är pedagogiskt uppbyggt och lätt att använda. Vad kan då Google Form användas till?

  • exit-tickets (utifrån formativ undervisning)
  • diskussionsuppgifter
  • självreflektion
  • gruppdiskussioner
  • prov
  • utvärdering/uppföljningar
  • skattningsfrågor
  • anmälningslistor
  • värderingsövningar
  • boka utvecklingssamtal
  • vad mer?

Jag har gjort en enkel instruktionsfilm som visar hur du skapar ett Google Form. Som inspiration till frågorna utgick jag från Skolinspektionens mall/schema för lektionsobservationer. Google Form är inte bara ett utmärkt verktyg för lärare utan även för mig som rektor. Jag skulle t ex kunna använda formuläret för att låta lärarna skatta sin egen undervisning över tid för att kunna se utveckling. (tryckfelnisse orsakade felskrivning i en av frågorna, kan du se vilken?)

I mitt filmklipp visar jag två av de olika typer av frågor som man kan skapa i Google Form (text och grid). Det finns även möjlighet att skapa flervalsfrågor, värdering/skattning (scale) mm.  Ett tips är att ha frågorna färdiga från början för då tar inte själva formuläret så lång tid att göra.

google form frågor

Som ni ser på bilden kan man även lägga till sidbrytning, bild och videoklipp.

Alla svar hamnar automatiskt i ett Google Spreadsheet som skapas i din Drive samtidigt som du skapar ett Google Form. Där får du alla svar samlade på ett ställe och du kan även få statistik i diagramform.

****

(Jag har använt screencast-o-matic för att spela in filmen.)

Exit tickets

Första gången som jag stötte på begreppet ”exit ticket” var på en föreläsning när jag besökte NCTMs mattemässa i Baltimore 2010. Föreläsaren beskrev hur exit tickets var ett stöd för läraren att kunna fånga upp elevers olika förståelse och utifrån det  ett stöd för lärarens fortsätta planeringsarbete. Därefter har begreppet haglat tätt i takt med att det formativa arbetet varit i stort fokus.

Då de digitala verktygen i skolan finns nu även stora möjligheter att istället för papperslappar använda digitala exit tickets.

I bloggen Mattesnille, skriven av Robert Johansson ma/no-lärare 6-9,  finns ett inlägg om exit tickets och hur han använder Google Forms. Några av fördelarna som Robert lyfter fram är att alla elever får svara, undervisningen blev mer strukturerad, eleverna mer engagagerad och att de börjar samtala om lektionen efter dess slut. Läs hela inlägget här.

Förutom Google Form finns andra digitala verktyg som kan användas, t e x Socrative, Voto.se och Mentimeter.

Självklart går det att använda exit tickets ”analogt” med t ex en liten papperslapp alt liten whiteboard. Låt alla elever svara på en fråga, beskriva viktigt begrepp, lösa en matteuppgift. Frågorna kan även ha en mer metakognitiv karaktär med fokus på elevens eget lärande.

Du som lärare kollar igenom lappar, får en överblick och slänger sedan lapparna i papperskorgen. Med hjälp av överblicken kan du sedan planera för nästkommande lektion. Kanske behöver du repetera, förklara på annat sätt, samtala med några enskilda elever eller så kan du gå vidare. Med hjälp av exit tickets så vet du om din planerade undervisning är på väg åt rätt håll, mot de mål som du satt upp för din undervisning. Du behöver inte vänta tills i slutet av arbetsområdet där du med t ex en slutuppgift får besked på om eleverna lärt sig/utvecklat det som din undervisning har syftat till att träna.

Fler blogginlägg om Exit tickets:

Tips och idéer för lärare – Exit tickets

Att använda exit tickets som en del av formativ bedömning

Fredagsprov och Gensvar direkt

Exit tickets (engelsk text)