Kunskap och kompetens finns i huset!


På vår senaste studiedag hade vi ett pass där lärarna själva fick delge varandra exempel på hur IKT kan vara ett naturlig del i undervisningen. Vi la ut en förfrågan till lärarna vilka som skulle kunna delge kollegor något som de provat gällande IKT och fick napp (och jag vet att det finns ännu fler som skulle kunna beskriva och delge kollegor). Jag tycker det är en  fantastiskt styrka när lärarna inspirerar varandra och delger sina erfarenheter. Kunskapen och kompetensen finns i skolan och försvinner inte iväg med någon gästspelande föreläsare. Det finns möjlighet att prata vidare om det som sagts vid formella och informella mötesplatser.

Vi har haft liknande upplägg på tidigare studiedagar och jag tänker att vi behöver fortsätta att organisera för denna typ av kompetensutveckling, att lära av och med varandra på hemmaplan, att synliggöra den kunskap och kompetens som finns inom våra egna väggar, en viktig del i en lärande organisation.


Nu till de verktyg som visades, perfekta i den formativa undervisningen: Kahoot, Zaption, Plickers , BookCreator och Showbie.

Kahoot är ett responsverktyg, som en interaktiv frågesport, som fick hela kollegiet att engageras. Klok tanke att låta eleverna göra samma ”test” två gånger, med bearbetning mellan,  för att synliggöra förbättring. Ett lustfullt verktyg som fick igång oss rejält.

Lotta skriver om hur hon använt Kahoot här.


Zaption är redigeringsverktyg där du kan skapa egna interaktiva filmklipp, t ex  egna stopp i ett videoklipp, lägga in faktarutor och olika frågor som eleverna ska svara på under tiden som de tittar på filmen. Som lärare kan du följa vilka elever som tittat på filmen och hur det gått för dem när de svarat på frågorna.


Plickers är ett responsverktyg som funkar toppen utan att eleverna har tillgång till någon teknisk utrustning. Det enda som behövs är att varje elev har ett individuellt papper (skrivs ut från hemsidan) och att det finns en iPad/iPhone som kan scanna av elevernas svar.

plickers

På varje papper finns en figur liknande denna, men alla är individuella. På sidorna står A, B, C, D. Utifrån vilka frågor som ställs vrider eleven på pappret så att ”rätt” bokstav kommer uppåt. iPaden scannar sedan varje individuell figur. Vi fick prova det med lärarna och det gick otroligt smidigt när alla figurer scannades. En annan fördel var också att vi inte kunde se vad de andra svarade, så risken för ” kompistrycket” försvann helt.

Skolappar finns en recension för Plickers. Det behövs en app att ladda ner för att scanna av svaren. Camilla Askebäck Diaz har skrivit ett blogginlägg där hon beskriver hur man använder Plickers.

 

Book Creator och Showbie har jag skrivit tidigare om i bloggen. (Klicka på länkarna).

 

Annonser

Socrative – att använda formativt i undervisningen

Jag har tidigare skrivit om Socrative – ett digitalt verktyg som är webbaserat och gratis att använda. Det går att ladda ner app (teacher och student) eller köra direkt via webbläsaren.

Pedagog Stockholm har ett sprillans nytt klipp på 4 min med Katarina Lycken Rüter där hon och hennes elever ger exempel på hur Socrative kan användas formativt i undervisningen.

I ett nr av Nämnaren nu i år finns en artikel med där det beskrivs hur Socrative kan användas i matematikundervisningen.

Bedömning och betyg – webbaserade kursen är nu påbörjad

Idag påbörjade vi modul 1 i den webbaserade kursen Bedömning och betyg.

Kursens upplägg (från Skolverket): Kursen som är framtagen tillsammans med Karlstad universitet med professor Christian Lundahl som vetenskaplig ledare, motsvarar en studietid på ca 30-40 timmar. Den innehåller teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som du genomför i din praktik. Kursen består av 6 moduler som inkluderar frågor, reflektioner och självvärderingar. Den webbaserade kursen fungerar likväl från din dator som från din surfplatta eller smarta telefon. Efter avslutad kurs erhålls ett intyg från Karlstad universitet.

Arbetslag 4-5 kommer att göra kursen tillsammans och det känns toppen att få vara en del av resan.

Modul 1 inleds med ett 20-min klipp med Christian Lundahl  där han pratar  om vad bedömning är och vilka syften som kan finnas med den. När han pratar om formativ bedömning så lyfter han viktiga frågor som lärare bör använda sig av, utifrån sin undervisning och sina elever:

  • Gör jag alla elever delaktiga och aktiva i sitt lärande?
  • Ser jag alla elevers lärande?
  • Vad lär de sig av det jag tänkt att de ska lära sig?
  • Hur vet jag det?
  • Hur använder jag den informationen?
  • Vad måste jag förändra i min undervisning?

Min tanke utifrån detta är att lärare måste förändra/anpassa sin undervisning efter eleverna, deras behov och visad kunskap. Det är inte eleverna som ska anpassa sig till lärarens undervisning.

Lundahl pratade även om att det är viktigt att återkopplingen som läraren ger får konsekvenser – att den spelar roll. Återkoppplingen ska leda till revidering av elevens arbete/tanke. Det får mig att tänka på de skriftliga återkopplingar som många lärare ger till en elev efter avslutat arbetsområde. Spelar dessa återkopplingar roll?  Kommer den återkopplingen leda till att eleven reviderar sitt arbete? Kommer återkopplingen att påverka elevernas fortsatta lärande och utveckling? Mina svar på frågorna är ett tveksamt nej… Jag är inte säker på att återkoppling som används vid ”slutstation” av ett arbetsområde spelar någon större roll för elevens forsatta lärande  mer än i form av ett omdöme av prestationen/den visade kunskapen. Om läraren däremot arbetar aktivt med någon typ av portfolio, eller efterarbeter återkopplingen tillsammans med eleven tänker jag att det spelar roll och påverkar elevens utveckling/lärande. Jag är helt om att om eleven får återkopplingen innan dess att arbetsområdet är avslutat så påverkar det ”slutprodukten”. Vad tänker du?

Ska bli spännande att fortsätta arbetet med modulerna och följa lärarnas tankar och arbete med att utveckla sin bedömarkompetens, både formativt och summativt.

Tricider – gratisverktyg för brainstorming och frågor

Tidigare idag så läste jag i bloggen Rektor 2.0 ett blogginlägg som heter Elevinflytande riktigt viktigt. I inlägget tipsas om gratis onlineverktyget Tricider, ett verktyg för digital brainstorming.

Jag blev direkt sugen att prova och resultat blev en lite film på 5 min där jag provar och lär mig samtidigt. Ett oerhört lättarbetat och lättöverskådligt onlineverktyg där jag ser otaliga möjligheter att involvera och aktivera såväl elever som personal i spännande diskussioner och brainstormingsfrågor.

Hoppas att det börjar snurra i din skalle utifrån möjligheterna som detta verktyg ger.

Jag tänker att Tricider är ett perfekt verktyg att använda formativt i undervisningen. Genom en fråga kan du som lärare få information om hur eleverna har uppfattat det ni arbetat med och du vet då hur ni ska gå vidare. Du bjuder även in eleverna genom att vara medaktörer och lära av och med varandra, beroende på vilken typ av fråga du använder och hur du väljer att efterarbeta den.

Det finns många gratis onlineverktyg och det jag tänker är viktigt är att även eleverna kan använda sig av dem, inte bara du/vi som vuxna. De kan skapa frågeställningar till sina klasskamrater eller andra grupperingar. Hur tänker du kring det och vilka möjligheter ser du?

Kika gärna även på Triciders egna instruktionsfilm som visar hur lätthanterligt verktyget är.

Tidigare har jag tipsat om:

Modeller för undervisning- cirkelmodellen

För två veckor sen började åter igen UR´s programserie Världens bästa skitskola. I första avsnittet var ett reportage från en skola i Kungälv, Sandbackaskola (länk till artikel på Skolverket), som hade höjt sina resultat (ca 22 min in i klippet) och inga skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Deras specialpedagog beskrev Cirkelmodellen som en modell för att ge eleverna förutsättningar att lyckas bättre i sitt lärande. Samma kväll så tipsades det snabbt på Twitter om Anna Kayas blogginlägg inkl filmklipp där hon beskriver cirkelmodellen och hur hon använt sig av det i undervisningen.

Modellen bygger på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kunskap, att man lär sig tillsammans med andra. Enkelt förklarat innebär cirkelmodellen fyra faser/delar.

  1. Bygga upp kunskap
  2. Studera modelltexter
  3. Skriva text ihop
  4. Skriva egen text.

Specialpedagogen på Sandbackaskolan (i klippet från UR) menar att många lärare i skolan arbetar endast efter fas 1 och 4, och hoppar över fas 2-3. De har höjt sina resultat genom att alla lärare på skolan tar ansvar för utvecklandet av språket, inte bara de lärare som undervisar i svenska. En del i deras förändring av undervisningen är att lärarna jobbar med alla fyra faser i cirkelmodellen. Anna Kaya beskriver de olika faserna mer utförligt i filmklippet nedan.

I veckan som gått har våra lärare på skolan arbetat med sina ämnesanalyser från förra läsåret och vad som ska bli deras utvecklingsområden. Flera ämneslag beskriver att just undervisningen kring skrivandet behöver utvecklas och då passade vi på att visa Anna Kayas filmklipp för hela skaran. Jag tycker filmen går alldeles utmärkt att applicera på alla åldrar och i alla ämnen där eleverna förväntas träna och kunna skriva olika texter, oavsett om det är elever som läser svA eller ej.

Skolverket har en artikel om cirkelmodellen och hur skolan Mariedal har arbetat med modellen för att höja sina resultat.

Bloggen Lärande och bedömning (Pedagog Stockholm) har ett blogginlägg om cirkelmodellen som du hittar här.

Johanna Kristensson, med bloggen Logopeden i skolan, har ett särskilt inlägg om just Sandbackaskolan i Kungälv.

Är du intresserad av att läsa mer om genrepedagogik så besök Nationellt centrum för andraspråks infosida om genrepedagogik.

Nicke Nyfiken i skolan – att vara nyfiken på sig själv, sina elever och sin undervisning

Elevsamtalen som vi hade tidigare i veckan satte igång många tankar hos mig. En av dem handlar om lärares nyfikenhet. Hur nyfikna är lärare på sig själva, på sin undervisning och framför allt på sina elever, nyfikna på hur eleverna upplever undervisningen och vad de lär sig? Vågar lärare vara nyfikna på sig själva? Vågar lärare vara nyfikna på sina elever? Hur gör nyfikna lärare? Hur uppfattar elever nyfikna lärare? Vad definierar en nyfiken lärare?

Att vara nyfiken kräver mod. Har du mod att vara nyfiken?

nickenyfiken1

Att vara nyfiken på sig själv och sin roll som lärare är, enligt mig, ett förutsättning för att lyckas både i undervisning och i förhållande gentemot sig själv, sina elever och sina kollegor. Utan att ha några vetenskapliga belägg så tror jag att nyfikna lärare är de som gör skillnad för eleverna. Att vara nyfiken är en naturlig del i den formativa undervisningen. Genom att vara nyfiken på eleverna får jag reda på viktigt information och då anpassar jag som lärare undervisningen.

Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre.  (citat från artikel Formativ bedömning gör lärande synligt)

Nyfikna frågor gäller i stort och smått. Det kan handla om enskilda moment men även större helhetsfrågor. Här är några av de frågor som jag skulle vilja att man som lärare ägnar sig åt, systematiskt i sin undervisning, enskilt och tillsammans med kollegor.

  • Hur beskriver mina elever min undervisning idag?
  • Hur skulle jag vilja att eleverna beskriver min undervisning? Vad grundar jag dessa antaganden på?
  • Skiljer det sig något? Vad behöver jag förändra i min undervisning? Hur ska jag göra då? Finns det någon jag kan samarbeta med?
  • Finns det något som jag behöver förändra i mitt sätt att leda gruppen? Hur ska jag göra då? Finns det någon jag kan samarbeta med?

 

  • Vad säger eleverna att de lär sig på mina lektioner?
  • Hur lär sig eleverna i de ämnen som jag undervisar i?
  • Lär sig eleverna det som jag vill att de ska lära sig?
  • Tränar jag dem på det som jag vill att de ska träna på?

Hur ska jag som lärare ta reda på dessa saker? Genom att vara nyfiken, ställa nyfikna frågor, både i det lilla och i det stora.

Jag som skolledare då? Jag måste självklart oxå vara nyfiken! På mina elever, mina lärare, mina kollegor, min skola, mig själv, verksamheten utanför mina väggar, min kommun och allt runt omkring!

Är nyfikenhet en förmåga eller en egenskap? Jag tänker att man kan träna sig i att vara nyfiken, att ställa nyfikna frågor, men sedan funderar jag på om det upplevs genuint om man inte egentligen är fullt intresserad. Eller kan man öppna sitt sinne så att man är geniunt intresserad? Lust är starkt förknippat till nyfikenhet. Om jag känner lust så blir jag mer nyfiken. Hur är det för dig?

Vad är du nyfiken på?

Nyfikenhet – ett av mina ledord framöver!

Mer att läsa:

 

 

 

 

Sigtunaboxen

IMG_4180

I Sigtuna kommun har man gjort något genialiskt! De har på ett otroligt genomtänkt och proffsigt sätt, i alla fall utifrån det jag förstår, vävt samman formativ undervisning, språkutvecklande arbetssätt och IKT till ett paket – Sigtunaboxen.

Utbildning och hög kompetens är nyckeln för framtiden

Sigtunaboxen är starten för en treårig satsning för högre måluppfyllelse för alla elever i Sigtuna kommun. Utvecklingsprogrammet utgår från kommunens specifika behov, vetenskap och beprövad erfarenhet (Skollagen 1 kap § 5).

Sigtunaboxen innehåller tre viktiga delar, bedömning för lärande (BFL), informations- och kommunikationsteknik (IKT) och språkutvecklande arbetssätt. Fokus ligger på att utveckla lärarnas kompetens så att de kan hjälpa eleverna att träna upp sin förmåga i att se sin egen kunskapsutveckling, sin lärandeprocess

  • Bedömning för lärande (BFL) är Sigtunaboxens grund

  • Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) är nutidens och framtidens verktyg för att utveckla och effektivisera lärandet.

  • Språkutvecklande arbetssätt är ett annat viktigt verktyg för förståelse och ökat lärande.