IKT som verktyg – ur ett rektorsperspektiv

I onsdags arrangerade Datastudion Kärnhuset Torg-IT än en gång. Torg-IT bygger på ett antal seminarier a´30 min där olika delar av förvaltningens verksamhet får en möjlighet att inspirera kring IKT. Denna gång fanns det 12 olika seminarier att välja på varav jag stod för ett,  IKT som verktyg – ur ett rektorsperspektiv. Tyvärr ekade det tomt i rummet på kollegor, så när som på en, övriga som lyssnade jobbar med it-stöd på ett eller annat sätt. Skolverket skriver: ”Skolledare och chefer spelar en viktig roll för att införandet och användningen av it i skolan blir lyckat. Ledningens engagemang och strategiska vägval har enligt forskning och erfarenhet visat sig ha största betydelse”. 

Det vi gör spelar roll. Hur vi agerar, vad vi planerar och iscensätter med vår personal, det spelar roll. Dock är det ju så att vi rektorer, precis som lärare, har många bollar att jonglera med samtidigt. Om vi ser delar, istället för helheter, så blir vårt uppdrag omöjligt och det stångas vi nog alla dagligen med. Jag vill se helheter och där ingår IKT som ett naturligt inslag.

Jag hade förberett en prezi till seminariet och utifrån den gjort en inspelning:

 

Att träna och utveckla sin analysförmåga

Min förmåga att analysera, hur tränar jag och utvecklar den?

 

I vår ledningsgrupp pågår ett kollegialt lärande där vi fördjupar oss i just förmågan att analysera. Vi har delat in oss i tre grupperingar: förskolechefer, F-3rektorer samt 4-9rektorer. Jag ingår i den sistnämnda grupperingen.

Syftet är att vi ska träna och utveckla vår förmåga att analysera.  På den senaste träffen beskrev vi våra olika skolors arbete med analys utifrån betygsresultat. Vi delgav resultat, hur analysarbetet gått till, ämneslagens analyser kopplat till resultat  och våra egna reflektioner utifrån det vi presenterat. Därefter fick vi respons från våra kollegor, både bekräftande och utmanande. En spännande dag som gav många tankar och jag ser framemot nästa träff.

Vi har ännu inte riktigt börjat bena i vad vi menar med just ”analysera”. Vad innebär förmågan för oss? Vilka tolkningar gör vi?

Ibland syftar vi till lärarnas förmåga att analysera och ibland till vår egen, och är det samma sak som lärare och rektorer ska analysera? Om jag är självkritiskt så ser jag att vi har strukturer för att arbeta med lärarnas/ämneslagens analyser av t ex betyg- och nationella provresultat. Däremot så saknar jag strukturer/förtydliganden vad det är jag som rektor ska analysera. Vilka frågeställningar är viktiga för mig i min roll som rektor? En analys av ämneslagens analyser? Medarbetarsamtalen? Hur skulle sådana strukturer kunna se ut? Samtalen förs kring dessa frågor men inga strukturer finns, dvs ingen systematik.

I våra lönekriterier finns följande:

Jag

  • bedömer vilken effekt olika insatser har haft och anpassar det fortsatta arbetet därefter.
  • reflekterar systematiskt över mitt arbete, enskilt och tillsammans med andra, samt bedömer mitt eget och verksamhetens behov av kompetensutveckling.
  • anpassar verksamheten till eleverna i överensstämmelse med styrdokumenten.
  • leder och organiserar arbetet för en god lärandemiljö.

Även om just ordet analysera inte står skrivet explicit så tänker jag att  bedöma+anpassa+reflektera är kopplat till förmågan att analysera.

Begreppet ”Big five” är välkänt i skolans värld vid detta laget. Många lärare använder sig av begreppet Big five och däri ligger fem olika förmågor varav analysförmågan är en. Analysförmågan innefattar att:

  • Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
  • Beskriva orsaker och konsekvenser.
  • Förklara och påvisa samband.
  • Föreslå lösningar.
  • Se utifrån och växla mellan olika perspektiv

Synonymer till analysera är: göra en analys, noggrant undersöka, undersöka, utreda, utvärdera, evaluera, utforska,examinera, bena upp problem; upplösa, sönderdela.

Om vi vill att vi själva och att våra lärare ska träna och utveckla sin förmåga att analysera så behöver vi förtydliga vad vi menar med just ”analysera”. Vi behöver även synliggöra olika kvaliteter av analyser. Vad är låg resp hög kvalitet på en analys och hur vi vill att de som lärarna gör ska se ut? Hur ser de analyser ut som jag själv gör? Vad är hög resp låg kvalitet i det jag gör? Detta är inget ensamarbete utan måste göras tillsammans med andra.

Precis som lärarna tränar sina elever behöver vi träna våra lärare. I en analys kan man få syn på vad vi kan och inte kan påverka. Viktigt är att lägga fokus på vad vi kan påverka och hur vi ska jobba vidare med det. Jag ser en fara i att fokus läggs på faktorer som ligger utanför skolans påverkan vilket kan bygga in en hjälplöshet och då ger inte analysen och kvalitetsarbetet den positiva känsla och effekt som jag vill att den ska ge. Jag vill att lärarna ska vara nyfikna på sin egen, och andras undervisning, och känna att de kan påverka genom sin undervisning.

Hur vi förbereder och skapar förståelse hos oss själva och hos lärarna kring vad analys är och varför vi ska göra analys påverkar vårt resultat och det i sin tur kommer påverka effekten av analysen. Även om det ingår, både i rektors och lärares uppdrag, att analysera kan det bli antingen en sak man gör en gång/år och sedan glöms det bort till nästa gång. Eller så arbetar man med åtgärder och analysen under hela året. Vilket tror du ger bäst effekt?

På ett av våra ledningsmöten i början av höstterminen fick vi följande bild presenterad för oss (vet tyvärr inte källa men tror mig ha sett SO-lärare använda det som stödstruktur) och den fastnade hos mig:

stödstruktur orsaker konsekvens

Bilden förtydligar att det är orsakerna till dilemma/problem som vi ska åtgärda. Ibland tenderar vi att åtgärda konsekvensen vilken då inte gör att vi kommer till rätta med problemet.

En bild som ofta används i det systematiska kvalitetsarbetet är:

kvalitetshjulet2.JPG

Frågor som vi lyft in i vårt analysarbete  utgår även från Timperleys undersökande cykel: helene timperley

I denna film från Skolverket så beskrivs forskningsbaserat arbetssätt i kvalitetsarbetet.

 


Att analysera ligger i vårt uppdrag råder det inga tvivel om. Jag har lyft ut följande texter från två av våra Allmänna råd från Skolverket.

I Allmänna råden för Systematiskt kvalitetsarbete står det tydliga råd för vad som är mitt uppdrag som rektor gällande att analysera och bedöma resultat.

AR systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven

Förskolechefen respektive rektorn bör

  1. tillsammans med personalen och utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen,
  2. analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt
  3. utifrån analysen identifiera utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas.

Att utveckla utbildningen är en ständigt pågående process som tar sin utgångspunkt i en analys och bedömning av måluppfyllelsen och det som framgår av uppföljningen. Analysen görs både kontinuerligt i det dagliga arbetet och inför beslut om utvecklingsinsatser (s.31).

I Allmänna råden för Planering och genomförande av undervisning finns ännu fler råd gällande analysera, både för rektor och för lärare.

planering och genomförande av undervisningen

Kunskapsbedömning och betygssättning

Lärare bör

  • kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna och jämföra dessa med kunskapskraven,
  • tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven,
  • som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten

Rektorn bör

  • stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutiner och former för att utvärdera elevernas kunskaper (s.22)

Dokumentation:

Lärare bör systematiskt och kontinuerligt

  • analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen,
  • identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen, samt
  • utvärdera i vilken mån de bedömnings- och dokumentationsformer som används är ändamålsenliga.

Rektorn bör tillsammans med lärarna systematiskt och kontinuerligt

  • följa upp hur undervisningen planeras och genomförs och analysera hur det påverkar elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen samt använda slutsatserna som utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet,
  • följa upp formerna för utvärdering och bedömning av elevernas kunskaper, samt
  • följa upp och utvärdera de rutiner och former för dokumentation som används så att de är effektiva och ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete. (s.30)

Mer att läsa:

Konsten att reflektera systematiskt

Eller är det att systematiskt reflektera?

I kommunens nya lönekriterier nämnds reflektion under rubriken Utveckling:
Jag reflekterar systematiskt över mitt arbete, enskilt och tillsammans med andra.

Vad innebär det att reflektera och att dessutom göra det systematiskt?

IMG_2145.JPG

Den första bok som jag började läsa när jag startade rektorsprogrammet förra hösten var Reflektionshandboken av Kristin Bie. Det är en liten bok, skulle kunna rymmas i bakfickan, men med ett stort innehåll.

Tänker gör jag mycket och ofta, egentligen jämt och ständigt, men vad är skillnaden på att tänka och att reflektera?
K.Bie skriver ”Reflektion är att ställa frågor om det man gör och tänker och inte ”bara” tänka att något är på det ena eller andra sättet” (s.24) ”Det är sättet att tänka på själva tänkandet som utgör reflektion. Tänkandet ska leda till en nu förståelse av något som du funderar över” (s.24-25). Reflektionen är en del i lärandeprocessen. Hon inleder boken med ett kapitel som heter just Vad är reflektion? där hon skriver att ”ett sätt att förklara vad reflektion är skulle kunna vara att säga att det handlar om att iaktta sig själv och sina reaktioner och samtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser” (s.11).
Själva ordet ”reflektera” betyder att man återspeglar något eller att vända tillbaka. Så likt solens strålar som studsar tillbaka ska även våra tankar studsa tillbaka.

Boken känns verkligen som en liten ”bibel” i reflektion där man kan hoppa runt bland de olika kapitlen och få med sig redskap för fortsatt arbete med reflektion.

Boken är indelad i följande kapitel:
– Vad är reflektion?
– Riktlinjer för reflektion
– Nödvändigt att sortera
– Reflektion under skrivprocess
– Reflektion tillsammans med andra
– Dagbok och loggbok
– Olika faser i lärandeprocessen
– Vad är skillnaden mellan reflektionsprocessen och reflekterad praktik?

K.Bie skriver reflektionsprocessen i tre delar:
– ”Upplevelser (erfarenheter) som en person har.
– Själva reflektionsprocessen som möjliggör att man lär sig något av upplevelsen.
– Aktiviteter som det nya synsättet leder till
”. (S.27)

Hon skriver även om reflektion före, under och efter handling och till varje del ger hon stödfrågor.
Jag har börjat använda mig av reflektion före handling mer medvetet under det senaste året, speciellt inför elevkonferenser eller andra lite svårare möten. Genom att reflektera före får jag insikter om mitt eget beteende, vad jag tycker, hur jag tänker och känner. Det blir en god förberedelse inför mötet, särkilt utifrån stödfrågorna. T ex:
– Varför vill jag göra just så här?
– Vad gör det möjligt? Vilka är begränsningarna?
– Hur gör jag det möjligt?
– Vad är det jag bör uppmärksamma som är betydelsefullt? (S.33-34)

Boken är fylld med frågor som hjälper mig i att både reflektera systematiskt och att systematiskt reflektera. Boken ger mig även redskap att använda tillsammans med andra för gemensam reflektion och där ser jag ett utvecklingsområde hos mig i min nuvarande roll.
Att träna och försöka utveckla min förmåga att reflektera är ett ständigt pågående arbete. Många av mina tankar fångar jag in och skapar en reflektion av. På så vis lär jag mig och utvecklas i mitt tänk och handlande.

När, var och hur reflekterar du?

Jag samlar på frågor

Mitt lärandemål (utifrån Timperleys undersökande- och kunskapsbildande cykel) för detta läsår är att utveckla min förmåga att ställa frågor, att ställa frågor som gör skillnad utifrån lärarnas motivation och engagemang och lust till sitt uppdrag, och som i sin tur gör skillnad för elevens lärande och utveckling (frågor som känns, som skapar en positiv känsla och energi hos läraren).

Ett led i detta är att börja samla på frågor, frågor för mig att ställa både till mig själv och till lärararna men även för lärare att ställa till sig själva. Jag har länkat till källorna.

  • På vilket sätt kan jag underlätta så att eleven kan tillgodogöra sig den kunskap som ingår?
  • Hur kan jag underlätta för eleven under mina lektioner?
  • Vilka alternativa verktyg kan vi erbjuda eleven?
  • Hur kan eleven på bästa sätt redovisa sina kunskaper? (Källa: SPSM – Läsa och Skriva)

 

  • Hur gör jag när jag går igenom nytt stoff? Passar det elever i matematiksvårigheter?
  • Kan jag ge instruktioner och information med matematiskt innehåll, både skriftligt och muntligt samt gärna med en bild?
  • Sammanfattar och repeterar jag vid flera tillfällen?
  • Kan vi använda flera sinnen vid laborativt arbete?
  • Hur skapar jag flexibilitet vid redovisningstillfällen?
  • Hur kan vi arbeta med interaktiva skrivtavlor?
  • Finns matematikboken som e-bok?
  • Vilka alternativa lärverktyg finns tillgängliga?
  • Hur kan vi tillsammans med eleven välja utvecklande pedagogiska dataprogram?
  • Hur kan jag tillsammans med eleven förstå vilka strategier som passar henne eller honom bäst? (Källa: SPSM: Räkna)

 

  • Varför gör eleven det hen gör?
  • Vad kan JAG göra annorlunda för att möta det som orsakar elevens beteende? (Källa: Ulrika Aspeflo)
  • Hur kan jag få uppgiften/lektionen att bli tydligare, mer begriplig och mer meningsfull för eleven?
  • Hur kan jag ge eleven den hjälp hen behöver och se till att eleven lär sig strategier att behålla kontrollen över sig själv i svåra situationer bättre?

 

  • Gör jag alla elever delaktiga och aktiva i sitt lärande?
  • Ser jag alla elevers lärande?
  • Vad lär de sig av det jag tänkt att de ska lära sig?
  • Hur vet jag det?
  • Hur använder jag den informationen?
  • Vad måste jag förändra i min undervisning? (Källa: Bedömning och betyg – webkurs för lärare i åk 4-6, föreläsning med C.Lundahl)

Skolinspektionen: Anpassning  – frågor för reflektion

På Twitter såg jag för ett tag sen att Marie Andersson, Öpedagogen, att gjort ”frågebatterier” vilket inspirerade mig. Jag ska absolut göra ett batteri till mig själv oxå! o även till andra i min närhet.

 

Återkommer med fler frågor.

Pedagogisk pub i Halmstad!

På flera ställen runt om i landet anordnas Pedagogisk pub så en söndag i maj fick jag ett ryck och reggade blogg, twitter, facebooksida och google-konto för Pedagogisk pub i Halmstad. Ska det va ska det va 🙂

Tillsammans med bästa Lotta Karlsson är nu pubens första träff, 4 sep, planerad. Det kommer att bli fler träffar under hösten så håll utkik i bloggen.

Igår spenderade vi en timme på stranden och detta blev resultatet:


Hoppas att du känner dig intresserad av att komma! Första träffen är 4 sep och mer information hittar du i bloggen!

 

Nytt läsår framför oss! Välkommen 2014-2015

18 aug startar ett nytt läsår för våra elever!  Ett läsår som jag längtar efter och ser framemot! Nu blir vi äntligen en 4-9skola! Att dagligen få möjlighet att möta barn i åldrarna 10-16 år känns fantastiskt! Det känns även skönt att bara ha en arbetsplats igen. Förra året hade jag elever och personal på två enheter. Visserligen bara med ett avstånd på 300 m men känslan av att känna sig otillräcklig och aldrig vara på plats är jag glad att känna mindre av nu. Jag beundrar mina kollegor som är vana vid den typen av tjänster.

På skolan håller vi vid i våra fokusområden, samma som vi hade förra läsåret:

  • formativ undervisning
  • språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
  • IKT som ett verktyg

Dessa fokusområden går hand i hand med förvaltningens huvudprocesser som jag kommer återkomma till i senare inlägg.

O ja, sen är det ju dags att väcka liv i bloggen igen. Det var några dagar i början av semestern då regnet öste ner och jag började förbereda några inlägg men sen kom sol och värme igen och bloggen fick fortsätta sin semester.

Apropå att ”tänka jobb/skola” på semester så har det varit en het potatis i många fb-grupper och på twitter under sommaren. Många hävdade att det var okollegialt och att man bjöd sin arbetsgivare på extratid utan lön genom  att t ex tänka på planering till höstterminen, skriva blogginlägg, vara aktiv i fb-grupp mm. Medan många andra hävdade att man måste kunna göra som man vill. Deras arbete var även en del av deras ”hobby”/intressen.  Göran Svanelid skrev, i en av alla de fb-grupper som finns, en kommentar som tilltalade mig. Han skrev bland annat : får en trädgårdsmästare klippa gräset på sommaren,  får en läkare studera fass på semestern, får en advokat läsa lagboken, får en so-lärare läsa en ledare om politik, får en eng-lärare besöka England? osv. Jag anser man ska göra precis som man själv vill och känner för. Som arbetsgivare har jag inga förväntningar på att min personal ska ägna sig åt något som helst ”skolarbete” under sommaren. Jag vill att de ska ägna ledigheten åt sådant som ger avkoppling och som gör dem laddad och fyllda med energi inför hösten. Om det sen innebär att byta kök, läsa 10 skönlitterära böcker, hänga på pedagogiska forum, läsa facklitteratur, fjällvandra eller slå rekord i antal ätna glassar så spelar det ingen roll.  Det är ju inget som jag har med och göra.

För min egen del så inledde jag sommaren med att hänga med i twitterflödet men efter några veckor så stängde jag av helt, riktigt skönt faktiskt. Jag har slagit rekord i antal lästa skönlitterära böcker denna sommar, 10 st blev det. Härligt! Kan kanske bero på all sol och värme som gjorde att man knappt orkade med något annat än att bara ligga stilla och möjligtvis vända blad då och då… 🙂

Imorgon är det äntligen uppstart med personalen och jag vet att veckan kommer gå i ett rasande tempo. Jag ser verkligen framemot att träffa alla lärare igen. Tillsammans med eleverna kommer vi göra 2014-2015 till ett riktigt grymt läsår, det är jag övertygad om!

På återseende!

 

Beskriva sin egen undervisning

S0m en fortsättning av analysen av resultat gör alla lärare även en individuell beskrivning av sin undervisning under läsåret.  Dessa beskrivningar blir dels ett underlag inför höstens medarbetarsamtal men även en grund oss i skolledning för att få en bild av skolans nuläge utifrån våra fokusområden  och skolans framtidsbild samt vad som är klokt att göra framåt utifrån det vi får syn på i lärarnas beskrivningar.

Beskrivningarna kommer sedan att kopplas till elevsamtalen och ämneslagens analyser, både av oss i skolledning ochav lärarna själva.

Frågorna som vi använder i år är:

  • Vilka strategier och arbetssätt har du utvecklat i din undervisning under detta läsår?
  • På vilket sätt ser du att dessa strategier och arbetssätt ger resultat för elevernas måluppfyllelse?
  • Beskriv hur du, utifrån din undervisning, möjliggör för eleven att veta vad hon/han kan.
  • Vilka aktiviteter skapar du så att eleverna lär av och med varandra?
  • Hur låter du elevernas visade kunskaper påverka din planering och undervisning? 
  • Vilka är dina tre ledord för din undervisning?
  • På vilka sätt ger du eleverna inflytande i undervisningen?
  • Vad ser du är ditt utvecklingsbehov inför nästa läsår? Vad behöver du lära dig/förstå mer om?