James Nottingham – Learning Pit

Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna. Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! Titta på klippet!

The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.

I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet. Min uppfattning är att hela boken, som beskrivs som en handbok för lärare, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Nottingham är en person helt i min smak helt enkelt 🙂

utmanande undervisning

När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att:

  • Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.
  • Vi kan alla göra fel.
  • Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. (s.129)

Utmaningensmodellen bygger på fyra steg:

  1. Begrepp – Modellen börjar med ett begrepp, så länge eleverna har en grundläggande förståelse av begreppet så kan utmaningsmodellen fungera.
  2. Konflikt – Läraren har som ansvar att utifrån det  valda begreppet skapa en kognitiv konflikt i elevernas lärande.
  3. Bygga upp förståelse – Eleverna utforskar begreppet och börjar bygga upp en rimligt god förståelse. Eleverna förväntas hjälpa varandra att utvidga sin förståelse av begreppet och komma fram till sina egna uppfattningar.
  4. Reflektera – Uppmuntra eleverna att reflektera över hur deras tänkande har förändrats, anpassats och utvecklats  (s. 130)

En utmaning för mig blir att applicera denna utmaningsmodell på mitt pedagogiska ledarskap, dels utifrån mig själv och mitt eget lärande men även att medarbetare ska hamna i en lärandegrop. Jag tänker att vi alla behöver befinna oss i botten av gropen lite då och då. Vad innebär denna modell för mig och vad behöver jag iscensätta för att mina medarbetare (nu är vi ju tre rektorer på min skola men för enkelhetens skulle skriver jag ”mina”) ska komma ner i gropen och sedan brottas med sina och andra tankar, för att sedan får ett Eureka!

 

För ett tag sen såg jag denna bild på Twitter, en svensk lärandegrop:

lärandegropen

Det var inspirerande sv-lärararen Malin Larsson (@visesiskolan) som la ut bilden på Twitter.  Malin hänvisar bilden till källan Ann-Marie Körling, (@korlingsord)

Mer att läsa:

 

 

Annonser

Uppmuntra lärandet – James Nottingham

uppmuntra lärandet

I somras beställde jag boken Uppmuntra lärandet- så hjälper du barn att lyckas i skolan, av James Nottingham. Pga (tack vare 😉 ) det fina vädret så lästes den aldrig i somras utan den har blivit höstlektyr istället.

Natur och Kultur skriver: James Nottinghams Uppmuntra lärande handlar om hur vuxna kan stödja och utmana barn i alla åldrar att tänka på egen hand, och om hur det i sin tur ökar barnets självkänsla och uthållighet. Nottingham ger konkreta råd om hur vuxna kan stimulera barns vilja till att nyfiket undersöka sin omvärld och hjälpa dem att utveckla sin förmåga att reflektera och fatta genomtänkta beslut.

Boken har 144 sidor fördelade på 7 kapitel:

  1. Lära sig lära
  2. Hur talangfulla är dina barn
  3. Kalla dem inte begåvade
  4. Lära sig tänka själv
  5. Hjälpa barn att bli kloka
  6. Stärk dina barns självkänsla
  7. Curiosity did not kill the cat

Boken är full med kopplingar till forskning, tips och idéer på hur man som vuxen (både som lärare och förälder) kan möta sin elever och barn för att uppmuntra lärandet. Jag skulle gärna vilja vara elev i ett klassrum där läraren använder de strategier som Nottingham beskriver.

Om du har 7-8min över så rekommenderar jag följande klipp med James Nottinghamn.

Om du har ytterligare 18 min över så kika även på detta klipp,Labels limit learning

Litteraturtips – Att bedöma och sätta betyg – Tio utmaningar i lärarens vardag

att bedöma och sätta betyg

I går sken solen och jag spenderade eftermiddagen i trädgården liggandes i en solstol med en av sommarens böcker, den nyss utkomna (maj14)  Att bedöma och sätta betyg – Tio utmaningar i lärarens vardag. Författarna är Anna Grettve, Marie Israelsson och Anders Jönsson.

Så här skriver Natur och Kultur själva om boken:

Att bedöma och sätta betyg är en av lärarens viktigaste och svåraste uppgifter och i det arbetet uppstår frågor. Författarna diskuterar dessa utifrån tio konkreta utmaningar i lärarens bedömningsvardag. Exempel på detta är hur man kan samla in ett allsidigt bedömningsunderlag, ge effektiv återkoppling, använda själv- och kamratbedömning och ta ställning i frågor om digitalt dokumentationsstöd.

Boken belyser hur samverkan mellan praktisk erfarenhet, skolans styrdokument och aktuell forskning kan stärka professionen. Ambitionen är också att visa det som inte låter sig fångas i entydiga riktlinjer från myndigheter eller i forskning. Den enskilda läraren har, trots allt, ett stort handlingsutrymme i sin yrkesutövning

Ämnet kändes oerhört aktuellt då vi precis avslutat ett läsår och diskussionerna om betyg och betygsättning varit många. Igenkänningsfaktor är hög och min bild är att denna bok sammanfattar och hjälper oss att reda i de utmaningar som dykt upp sedan vi fick Lgr11. Dock är det flera av utmaningarna som jag kan se fanns även innan Lgr11 men vissa delar är specifika, t ex kring hur vi ska förstå kunskapskraven.

Boken består av tio kapitel som var och ett fokuserar på en utmaning som lärare står inför gällande bedömning och betygssättning. Dock gäller de hela undervisningssituationen och lärarens planering.

  1. Planera utifrån ämnets förmågor
  2. Samla in ett allsidigt bedömningsunderlag
  3. Ge effektiv återkoppling
  4. Låt eleverna hitta kvaliteter
  5. Behövs betyg på enskilda uppgifter?
  6. Hitta ett sunt förhållningssätt till nationella prov
  7. Sök stöd hos varandra
  8. Dokumentera för att minnas
  9. Ta ställning i frågor om digitala bedömningsverktyg
  10. Betygssättningen

Boken är lättläst och har en god struktur. Författarna kopplar genomgående till Skolverkets material, lärares praktik och har även med kommentarer från Niclas Westin, enhetschef på Skolverket. Varje kapitel innehåller en forskningsdel kopplat till utmaningen (skriven av Anders Jönsson) samt avslutas med 3 diskussionsfrågor. Boken innehåller förklaringar och förtydliganden till hur Skolverket tänkt gällande kunskapskraven, detta då två av författarna varit inblandade i läroplansskrivandet.

I sista kapitlet, om Betygssättningen, skriver författarna är att intentionen är inte att kunskapskraven ska brytas ner mening för mening eller omarbetas lokalt. De skriver även om kunskapskravens två syften:

  • – användas som stöd i den formativa bedömningen under terminernas gång. ”Fram till själva betygsättningen fungerar kunskapskraven närmast som en målbild över vad eleverna ska kunna i slutet av årskurs 3, 6 eller 9”. ”Under terminen behöver läraren fråga sig själv hur eleverna ska nå fram till målet på bästa sätt” (s.195).
  • – användas vid den avslutande summativa bedömningen, när läraren sätter betyg vid terminens slut.

Utifrån att betygssättning, elnligt Skolverket, handlar om helhetsbedömningar innebär det ”att läraren i samband med den summativa bedömningen behöver arbeta med kunskapskraven som helhetsbeskrivningar. Läraren måste nu ta ett steg tillbaka, ”zooma ut”, titta på hela kunskapskravet och jämföra detta med sin helhetsbild av varje elev”. (s.196)

 

Jag vill varmt rekommendera boken till alla som arbetar runt omkring och med bedömning och betygssättning!

Den lärande hjärnan – vad kan vi i skolan lära mer om

Det är nog ingen skolmänniska som har undgått att man i media under senaste tiden lyft hjärnforskning utifrån ett skolperspektiv.

På gymnasieskolan Kattegatt nästgårds hade man i förra veckan öppning av ett hjärngym.

På UR finns filmklippet ”Den lärande hjärnan”, 30 min, inspelat april-13.

 

Mer att läsa:

den lärande hjärnan

I helgen när vårsolen värmde gott satt jag ute i solstolen och började läsa.Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg.

 

Litteraturtips – ”Glädjen i att förstå”

På Skolverkets hemsida kan man läsa om ”critical literacy”, med boken ”Glädjen i att förstå” som referens.

glädjen i att förstå

Criticial literacy handlar om:

a) bygga förståelse för ett innehåll med hjälp av språket

b) kunna tolka och jämföra olika textformer

c) få en sammanhållen syn på språk, kunskap, identitet och demokrati,

d) kritiskt granska klass, genus, etnicitet och andra rättvise- och maktfrågor, samt

e) engagera barn/elever i för dem relevanta frågor.

Bergöö och Jönsson skriver att critical literacyarbete måste inkludera följande frågor:

  • Med vilka värderingar skrivs en viss text?

  • Vad försöker texten göra med mig?

  • Vilka röster och intressen finns i texten?

  • Vilka är tysta och frånvarande?

Vanja Lucic, som skrivit artikeln på Skolverkets hemsida, skriver att ”bokens huvudtes är att lärare måste medvetandegöra barnen och eleverna om makt- och kunskapsrelationer som texter av olika slag försätter dem i”. Boken ska främst rikta sig förskoleläraren och lärare i tidigare åren men jag tänker spontant, utan att ha läst boken, att frågorna absolut riktar sig även till de äldre barnen. Detta är frågeställningar som man (även jag) bör ställa mig när jag läser olika texter.

Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling

Skolverkets hemsida är en guldgruva för allt skolfolk. Jag tycker jag hittar nya saker varje gång jag är inne. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen är ett våra fokusområden under detta läsår. Med anledning av det vill jag rekommendera texten ”Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling” på Skolverket.  För att utveckla elevernas språk krävs en helhetssyn på skolans inre arbete och förståelse för elevernas förutsättningar (fetmarkeringarna är mina):

Undervisningen ska utveckla elevers kunskaper i akademiskt språkbruk eftersom många elever inte har möjlighet att möta ett sådant språk utanför skolan.

Alla lärare ska erkänna elevers identiteter och flerspråkighet, och således använda olika språk och erfarenheter i undervisningen. Därmed erkänns klassens mångfald, något som kan öka elevers motivation och självförtroende.

Det är viktigt att lärarna motiverar eleverna genom att visa förståelse för vad de kan och utmanar dem i deras lärande. Att låta eleverna fundera på vad de redan kan samt vad de ännu inte känner till är en bra utgångspunkt för lärande. Det handlar även om att utveckla elevers förmåga att verbalisera sina språkliga och andra svårigheter.

Samtliga lärare ska hjälpa eleverna med språkutveckling, skapa kommunikativa lärandemiljöer och ge eleverna tydliga instruktioner och vägledning (t.ex. om hur man skriver labbrapporter, instruktioner, recensioner, uppsatser o.s.v.). Att tydligt presentera lektionsstrukturen och målen ger eleverna stötning. Exempelvis ska man presentera viktiga begrepp och ingående arbeta med deras innebörd och användningsområden.

Lärarna ska ställa öppna frågor och ge mycket visuellt och taktilt stöd t.ex. genom bilder, grafer, musik, tidningar, språkspel, laborationer, tredimensionella objekt. Eleverna ska ges möjlighet att själv definiera och skriva om relevanta begrepp.

I lärandesituationer ska man använda en mängd olika läromedel samt kontextualisera och begripliggöra abstrakta fenomen och begrepp som är relaterade till undervisningsämnet. Detta innebär inte att lärarna ska förkorta texter, byta ut lässtoffet mot föreläsningar eller sänka kunskapskraven. Ett sådant scenario kan leda till att eleverna tappar intresset för ämnet och inte får tillräcklig stimulans och utmaning.

Artikeln utgår från boken Språkinriktad undervisning .

Vidare har Skolverket en fantastisk resurs gällande Språkutvecklande arbetssätt, där finns länkar till filmklipp, diskussionsmaterial, checklista, publikationer mm.

Några av frågorna i checklistan för ett språkutvecklande arbetsområde är:

  • Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?
  • Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?
  • Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis,smågrupper, lärare-elev, helklass)
  • Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?
  • Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?