Beskriv din undervisning – 2015

I juni förra året skrev jag ett inlägg ”Beskriva sin egen undervisning” och nu är det dags för lärarna att skriva igen.

Dels är det ett underlag för medarbetarsamtalet men framför allt en viktig del i skolans systematiska kvalitetsarbete, både utifrån ett individperspektiv men även utifrån att fånga ett nuläge av hur lärarna beskriver sin undervisning och vilken effekt årets fortbildning har haft. Vi får även möjlighet att fånga in vad lärarna bedömer som sina egna behov inför nästa läsår. Behoven ska bygga på vad lärarna behöver lära/förstå mer för att eleverna ska utvecklas (väldigt förenklad Timperley 🙂 ) I ämneslagens analyser är dessa frågorna mer tydligt ställda.

Vi har även påbörjat ett arbete med att synliggöra skolans kultur. Det första vi gör är att lärarna, individuellt, beskriver skolans undervisningskultur och fortbildningskultur. Återkommer mer till detta i ett annat inlägg. Vid uppstarten av kulturarbetet visade vi bilden med stenhuggaren som hackar sten/ alt bygger katedral och nu vill vi komma åt var en av lärarnas tolkningar av att hugga sten alt bygga katedral.

 

Beskriv din undervisning/ditt lärande som varit under 2014-2015

När du besvarar frågorna kan du utgå från triangeln nedan. Dels utifrån vad du gjort för att möta alla elever samt vilka extra anpassningar du gjort.

  • Vilka strategier och arbetssätt har du utvecklat i din undervisning under detta läsår?
  • På vilket sätt ser du att dessa strategier och arbetssätt ger resultat för elevernas måluppfyllelse?
  • Beskriv hur du, utifrån din undervisning, möjliggör för eleven att veta vad hon/han kan.
  • Hur låter du elevernas visade kunskaper påverka din planering och undervisning?
  • Beskriv vilka aktiviteter du skapar så att eleverna lär av och med varandra?
  • Beskriv hur du tolkar bilden med stenhuggaren? Vad är ”dina stenar” resp ”din katedral”?
  • Vad ser du är ditt utvecklingsbehov inför nästa läsår? Vad behöver du lära dig/förstå mer om?

undervisning som möter allakatedralbygger

 

 

 

 

 

 

 

(Katedralbyggaren-bilden är lånad från http://businesspower.dk/ )

 

 

 

 

 

 

Annonser

Digitalt verktyg för att boka samtal/möte

Ett smidigt verktyg för att boka in t ex utvecklingssamtal och medarbetarsamtal är Doodle.com. Jag har ännu inte själv använt det, inte mer än att boka in tjejträffar med gamla studiekompisar. Ett smidigt sätt för att få koll på vilka datum då flest kan träffas. Dock går det även att använda för att boka in enskilda samtal/möten. I klippet nedan visar jag hur det fungerar, lycka till!

 

Lärandebaserad skolutveckling – Scherp

För någon vecka sedan fick jag möjlighet att lyssna på Hans-Åke Scherp när han föreläste på RUC i Halmstad – Lärandebaserad skolutveckling.

Blev så glad när jag upptäckte att han lagt ut föreläsningen på youtube i tre delar:

Scherp har även en ny bok med samma titel:

lärandebaserad skolutveckling

På sidan Kvartsamtal.se finns 5 olika upplägg för diskussion utifrån Scherps bok.

Kunskap och kompetens finns i huset!


På vår senaste studiedag hade vi ett pass där lärarna själva fick delge varandra exempel på hur IKT kan vara ett naturlig del i undervisningen. Vi la ut en förfrågan till lärarna vilka som skulle kunna delge kollegor något som de provat gällande IKT och fick napp (och jag vet att det finns ännu fler som skulle kunna beskriva och delge kollegor). Jag tycker det är en  fantastiskt styrka när lärarna inspirerar varandra och delger sina erfarenheter. Kunskapen och kompetensen finns i skolan och försvinner inte iväg med någon gästspelande föreläsare. Det finns möjlighet att prata vidare om det som sagts vid formella och informella mötesplatser.

Vi har haft liknande upplägg på tidigare studiedagar och jag tänker att vi behöver fortsätta att organisera för denna typ av kompetensutveckling, att lära av och med varandra på hemmaplan, att synliggöra den kunskap och kompetens som finns inom våra egna väggar, en viktig del i en lärande organisation.


Nu till de verktyg som visades, perfekta i den formativa undervisningen: Kahoot, Zaption, Plickers , BookCreator och Showbie.

Kahoot är ett responsverktyg, som en interaktiv frågesport, som fick hela kollegiet att engageras. Klok tanke att låta eleverna göra samma ”test” två gånger, med bearbetning mellan,  för att synliggöra förbättring. Ett lustfullt verktyg som fick igång oss rejält.

Lotta skriver om hur hon använt Kahoot här.


Zaption är redigeringsverktyg där du kan skapa egna interaktiva filmklipp, t ex  egna stopp i ett videoklipp, lägga in faktarutor och olika frågor som eleverna ska svara på under tiden som de tittar på filmen. Som lärare kan du följa vilka elever som tittat på filmen och hur det gått för dem när de svarat på frågorna.


Plickers är ett responsverktyg som funkar toppen utan att eleverna har tillgång till någon teknisk utrustning. Det enda som behövs är att varje elev har ett individuellt papper (skrivs ut från hemsidan) och att det finns en iPad/iPhone som kan scanna av elevernas svar.

plickers

På varje papper finns en figur liknande denna, men alla är individuella. På sidorna står A, B, C, D. Utifrån vilka frågor som ställs vrider eleven på pappret så att ”rätt” bokstav kommer uppåt. iPaden scannar sedan varje individuell figur. Vi fick prova det med lärarna och det gick otroligt smidigt när alla figurer scannades. En annan fördel var också att vi inte kunde se vad de andra svarade, så risken för ” kompistrycket” försvann helt.

Skolappar finns en recension för Plickers. Det behövs en app att ladda ner för att scanna av svaren. Camilla Askebäck Diaz har skrivit ett blogginlägg där hon beskriver hur man använder Plickers.

 

Book Creator och Showbie har jag skrivit tidigare om i bloggen. (Klicka på länkarna).

 

IKT som verktyg – ur ett rektorsperspektiv

I onsdags arrangerade Datastudion Kärnhuset Torg-IT än en gång. Torg-IT bygger på ett antal seminarier a´30 min där olika delar av förvaltningens verksamhet får en möjlighet att inspirera kring IKT. Denna gång fanns det 12 olika seminarier att välja på varav jag stod för ett,  IKT som verktyg – ur ett rektorsperspektiv. Tyvärr ekade det tomt i rummet på kollegor, så när som på en, övriga som lyssnade jobbar med it-stöd på ett eller annat sätt. Skolverket skriver: ”Skolledare och chefer spelar en viktig roll för att införandet och användningen av it i skolan blir lyckat. Ledningens engagemang och strategiska vägval har enligt forskning och erfarenhet visat sig ha största betydelse”. 

Det vi gör spelar roll. Hur vi agerar, vad vi planerar och iscensätter med vår personal, det spelar roll. Dock är det ju så att vi rektorer, precis som lärare, har många bollar att jonglera med samtidigt. Om vi ser delar, istället för helheter, så blir vårt uppdrag omöjligt och det stångas vi nog alla dagligen med. Jag vill se helheter och där ingår IKT som ett naturligt inslag.

Jag hade förberett en prezi till seminariet och utifrån den gjort en inspelning:

 

Mer förberedd än rädd

Fredagens fokus på Naturskyddsföreningens höstkonferens var lärande för hållbar utveckling. Innan jag skriver vidare så vill jag hitta en definition av just hållbar utveckling. På Wikipedia står: Hållbar utveckling har till mål att människans liv skall kunna genomlevas på en planet med begränsade resurser. Den innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.

I en FN-rapport, kallad Brundlandrapporten, från 1987 finns definitionen ”Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’’.

Det känns självklart att miljöperspektivet i läroplanen måste lyftas fram tydligare än vad vi gör idag. Vad är det vi inte förstår som gör att vi inte synliggör detta mer? Jag vet faktiskt inte, men tanken finns med mig, jag kommer inte att släppa den.

 

Det var en perfekt start på fredagsmorgonen. Bandet Kolonin inledde och spelade fantastisk musik.

IMG_6120

Dagens moderatorer var Svante Axelsson, generalsekr Natursskyddsföreningen och Kitty Ehn, klimataktivist och nationalekonom. Dagens hashtag var #framtidensskola.

IMG_6122

Förste talare var Johanna Sandahl, ord Natursskyddsföreningen. Hon tycker det är dags att växla upp och att vi måste agera nu, nu, NU! Trots att vi har lösningarna så händer det för lite. Hon tog upp fyra krav för att skolan på allvar ska kunna bidra för en hållbar framtid:

  1. Obligatoriskt hållbarhetslyft  – det behövs mer stöd och kompetensutveckling för pedagoger
  2. Skolinspektionen bör börja granska hur skolan arbetar med hållbar utveckling utifrån lgr11.
  3. Nyexade lärare behöver kunskap om hållbar utveckling.
  4. Kommuner och fristående huvudmän måste se hållbar utveckling som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

I kunskapsöversikten Hållbar utveckling i skolan – var god dröj, beskrivs dessa förslag mer utförligt.

Personligen är jag osäker på just ”lyft”. Vi har matematiklyftet och kommande läslyft. Att det finns stöd och kompetensveckling däremot känns naturligt. Skolverket bör utveckla sin hemsida. Men, 93% av allt Skolverket är regeringsuppdrag. Så det gäller att vår regering gör kloka val. När det gäller Skolinspektionen så känns det naturligt att Skolinspektionen granskar det som är vårt uppdrag, om det så är hållbar utveckling eller t ex elever i behov av särskilt stöd. Lärarutbildningen är ett kapitel för sig. En av panelerna bestod av lärarprogramsansvariga från Malmö, Göteborg och Stockholm. Ingen av dem var direkt nöjda med lärarutbildningen kopplat till hållbar utveckling och ansåg att det fanns mer att göra. Till sist, hållbar utveckling kopplad till det systematiska kvalitetsarbetet, klart att det måste ingå där. Det är många delar i vårt uppdrag som inte ryms i det kvalitetsarbete som vi har idag. Kanske för att vi se ser det som fler delar än helheter? Jag skulle gärna vilja ta del av andra tankar kopplat till hur man systematiserar och kvalitetssäkrar de fyra perspektiv som nämns i inledande kapitel i vår läroplan.

fridolin

På plats var även vår nya utbildningsminister, miljöpartisten Gustav Fridolin. Fantastiskt att få höra honom live och han är verkligen en otroligt duktiga talare, enligt mina kriterier. Han inledde sitt tal med ”Byt livsstil, inte klimat”. Han menade att vi kan inte bara prata om prestation och mätningar om vi inte samtidigt pratar om vilka förutsättningar de har som ska leva upp till prestationerna. Många ungdomar idag mår dåligt och till stor del beror det på en oro över framtiden, över vilken värld de kommer att växa upp i. Han hänvisade till en avhandling från Örebro som visade att de som vet mest om klimatförändringar, är de som känner minst oro . Ju mer man vet, ju bättre förutsättningar att må bra. Han slutkläm, som han brukar använda sig av, är att skolan ska ge varje barn makt över sitt liv.

IMG_6148

Anna Mogren, doktorand Karlstad Universitet, forskar kring implementeringen av lärande för hållbar utveckling. Hon visade en bild som åskådliggjorde skillnaderna mellan transmissivt och transformativt lärande, en organiserade stenläggning med likadana stenar och en mer frilagd stenläggning med olika storlekar och olika sorters stenar. Hennes forskning visade att ju mer transformativt lärande det fanns på en skola, ju mer trivdes lärarna och upplevde det mer lustfyllt.

IMG_6118

Med på konferensen fanns även en hel del energitjuvar, hämtade från materialet Energifallet.

Under hela dagen var det några begrepp som var återkommanade: ämnesövergripande, tvärvetenskap, holistiskt samt samverkan med närsamhället.  För mig går dessa ord hand i hand och beskriver en skola som engagerar och motiverar elever och lärare, en skola enligt vår läroplan lgr11. En skola för framtiden som gör våra elever till världsmedborgare. En sådan skola vill jag att vi ska ha.  En skola som jag vill att våra elever ska få längta till! En av föreläsarna, Anders Jidesjö, ställde frågan ”Är allt relevant i skolan?”. En mycket viktig och adekvat fråga i dagens skola. Anders visade forskningsresultat som beskrev att de länder som presenterade höga värden i PISA hade elever som inte var särskilt intresserade, medan de länder som hade lågt resultat hade elever som var mycket intresserade.

IMG_6132

IMG_6135

Intresset ökar ju längre åt höger man kommer. Det röda visar flickor och det blå pojkar. Överst står utvecklingsländer, de med lågt resultat i PISA (men högt intresse).

 

Vi fick ett smakprov på en skola som lyckats med att engagera och motivera elever. Lärare och rektor från Globala Gymnasiet i Stockholm, vars slogan är just Utbildning för hållbar utveckling, gav en snabb presentation av upplägg och innehåll. Ett spännande koncept och upplägg av undervisning och organisation som jag gärna hade lyssnat mer på.

En tanke jag fick under dagen var att undersöka vilka miljömål som Halmstad kommun har. Vad finns i kommunens miljöarbete som kan stödja vårt arbete med hållbar utveckling i skolan? Vet du vad det finns för miljömål i din kommun? Om så, hur arbetar ni med dem? Hemläxa för min egen del. utv

Hållbar utveckling kommer finns kvar i mina tankar framöver och jag funderar över hur vi ska skapa helheter, både för lärare och elever. En spännande utmaning och uppgift vi alla delar. Vi måste få våra barn och ungdomar att känna sig förberedda inför framtiden, inte rädda. I detta ligger att de ska känna sig trygga och starka som individer,  att de ska kunna göra egna val och ha hopp och tilltro till framtiden, både sin egen, samhället och världen. Detta är ett av våra viktigaste uppdrag.

(viss reservation för att jag kan ta feltolkat någon talare, det var mycket som sades och allt hann jag inte med att få ner på pränt)

En fullspäckad dag – på väg hem från Stockholm

Sitter på tåget hem från Stockholm och känner att mitt huvud är fullproppat! Fullproppat med tankar, inspiration, idéer och utmaningar.

Hela dagen har haft ett högt tempo och vi har fått lyssna på många talare och paneldiskussioner. Intrycken är många och de behöver få sjunka in.
Att lärande för hållbar utveckling är viktigt och ett absolut måste i vår skola råder det ingen tvekan om. När Fridolin fick frågan ”Varför ska man gå i skolan” blev svaret att man i skolan ska få växa och utvecklas för att bli den människa man vill vara så att man ta makt över sitt eget liv (dock ej citat).
Just detta är det som jag har närmast hjärtat just nu. Vi behöver se på vår skola och undervisning med kritiska ögon. Vad är det vi gör i skolan och varför gör vi det sättet? Jag som rektor måste veta vad jag gör och varför. Läraren måste veta vad han/hon gör och varför. Eleven har rätt att veta vad hon/han gör och varför. Ger vi eleverna de allra bästa förutsättningarna att växa som människa i skolan?

Återkommer med samlade tankar kring det jag varit med om idag. Tills dess, kolla in #framtidensskola på Twitter så får du ta del av dagens flöde från alla twittrare som var på plats.