James Nottingham – Learning Pit

Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna. Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! Titta på klippet!

The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.

I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet. Min uppfattning är att hela boken, som beskrivs som en handbok för lärare, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Nottingham är en person helt i min smak helt enkelt 🙂

utmanande undervisning

När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att:

  • Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.
  • Vi kan alla göra fel.
  • Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. (s.129)

Utmaningensmodellen bygger på fyra steg:

  1. Begrepp – Modellen börjar med ett begrepp, så länge eleverna har en grundläggande förståelse av begreppet så kan utmaningsmodellen fungera.
  2. Konflikt – Läraren har som ansvar att utifrån det  valda begreppet skapa en kognitiv konflikt i elevernas lärande.
  3. Bygga upp förståelse – Eleverna utforskar begreppet och börjar bygga upp en rimligt god förståelse. Eleverna förväntas hjälpa varandra att utvidga sin förståelse av begreppet och komma fram till sina egna uppfattningar.
  4. Reflektera – Uppmuntra eleverna att reflektera över hur deras tänkande har förändrats, anpassats och utvecklats  (s. 130)

En utmaning för mig blir att applicera denna utmaningsmodell på mitt pedagogiska ledarskap, dels utifrån mig själv och mitt eget lärande men även att medarbetare ska hamna i en lärandegrop. Jag tänker att vi alla behöver befinna oss i botten av gropen lite då och då. Vad innebär denna modell för mig och vad behöver jag iscensätta för att mina medarbetare (nu är vi ju tre rektorer på min skola men för enkelhetens skulle skriver jag ”mina”) ska komma ner i gropen och sedan brottas med sina och andra tankar, för att sedan får ett Eureka!

 

För ett tag sen såg jag denna bild på Twitter, en svensk lärandegrop:

lärandegropen

Det var inspirerande sv-lärararen Malin Larsson (@visesiskolan) som la ut bilden på Twitter.  Malin hänvisar bilden till källan Ann-Marie Körling, (@korlingsord)

Mer att läsa:

 

 

Annonser

Konsten att reflektera systematiskt

Eller är det att systematiskt reflektera?

I kommunens nya lönekriterier nämnds reflektion under rubriken Utveckling:
Jag reflekterar systematiskt över mitt arbete, enskilt och tillsammans med andra.

Vad innebär det att reflektera och att dessutom göra det systematiskt?

IMG_2145.JPG

Den första bok som jag började läsa när jag startade rektorsprogrammet förra hösten var Reflektionshandboken av Kristin Bie. Det är en liten bok, skulle kunna rymmas i bakfickan, men med ett stort innehåll.

Tänker gör jag mycket och ofta, egentligen jämt och ständigt, men vad är skillnaden på att tänka och att reflektera?
K.Bie skriver ”Reflektion är att ställa frågor om det man gör och tänker och inte ”bara” tänka att något är på det ena eller andra sättet” (s.24) ”Det är sättet att tänka på själva tänkandet som utgör reflektion. Tänkandet ska leda till en nu förståelse av något som du funderar över” (s.24-25). Reflektionen är en del i lärandeprocessen. Hon inleder boken med ett kapitel som heter just Vad är reflektion? där hon skriver att ”ett sätt att förklara vad reflektion är skulle kunna vara att säga att det handlar om att iaktta sig själv och sina reaktioner och samtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser” (s.11).
Själva ordet ”reflektera” betyder att man återspeglar något eller att vända tillbaka. Så likt solens strålar som studsar tillbaka ska även våra tankar studsa tillbaka.

Boken känns verkligen som en liten ”bibel” i reflektion där man kan hoppa runt bland de olika kapitlen och få med sig redskap för fortsatt arbete med reflektion.

Boken är indelad i följande kapitel:
– Vad är reflektion?
– Riktlinjer för reflektion
– Nödvändigt att sortera
– Reflektion under skrivprocess
– Reflektion tillsammans med andra
– Dagbok och loggbok
– Olika faser i lärandeprocessen
– Vad är skillnaden mellan reflektionsprocessen och reflekterad praktik?

K.Bie skriver reflektionsprocessen i tre delar:
– ”Upplevelser (erfarenheter) som en person har.
– Själva reflektionsprocessen som möjliggör att man lär sig något av upplevelsen.
– Aktiviteter som det nya synsättet leder till
”. (S.27)

Hon skriver även om reflektion före, under och efter handling och till varje del ger hon stödfrågor.
Jag har börjat använda mig av reflektion före handling mer medvetet under det senaste året, speciellt inför elevkonferenser eller andra lite svårare möten. Genom att reflektera före får jag insikter om mitt eget beteende, vad jag tycker, hur jag tänker och känner. Det blir en god förberedelse inför mötet, särkilt utifrån stödfrågorna. T ex:
– Varför vill jag göra just så här?
– Vad gör det möjligt? Vilka är begränsningarna?
– Hur gör jag det möjligt?
– Vad är det jag bör uppmärksamma som är betydelsefullt? (S.33-34)

Boken är fylld med frågor som hjälper mig i att både reflektera systematiskt och att systematiskt reflektera. Boken ger mig även redskap att använda tillsammans med andra för gemensam reflektion och där ser jag ett utvecklingsområde hos mig i min nuvarande roll.
Att träna och försöka utveckla min förmåga att reflektera är ett ständigt pågående arbete. Många av mina tankar fångar jag in och skapar en reflektion av. På så vis lär jag mig och utvecklas i mitt tänk och handlande.

När, var och hur reflekterar du?

Jag samlar på frågor

Mitt lärandemål (utifrån Timperleys undersökande- och kunskapsbildande cykel) för detta läsår är att utveckla min förmåga att ställa frågor, att ställa frågor som gör skillnad utifrån lärarnas motivation och engagemang och lust till sitt uppdrag, och som i sin tur gör skillnad för elevens lärande och utveckling (frågor som känns, som skapar en positiv känsla och energi hos läraren).

Ett led i detta är att börja samla på frågor, frågor för mig att ställa både till mig själv och till lärararna men även för lärare att ställa till sig själva. Jag har länkat till källorna.

  • På vilket sätt kan jag underlätta så att eleven kan tillgodogöra sig den kunskap som ingår?
  • Hur kan jag underlätta för eleven under mina lektioner?
  • Vilka alternativa verktyg kan vi erbjuda eleven?
  • Hur kan eleven på bästa sätt redovisa sina kunskaper? (Källa: SPSM – Läsa och Skriva)

 

  • Hur gör jag när jag går igenom nytt stoff? Passar det elever i matematiksvårigheter?
  • Kan jag ge instruktioner och information med matematiskt innehåll, både skriftligt och muntligt samt gärna med en bild?
  • Sammanfattar och repeterar jag vid flera tillfällen?
  • Kan vi använda flera sinnen vid laborativt arbete?
  • Hur skapar jag flexibilitet vid redovisningstillfällen?
  • Hur kan vi arbeta med interaktiva skrivtavlor?
  • Finns matematikboken som e-bok?
  • Vilka alternativa lärverktyg finns tillgängliga?
  • Hur kan vi tillsammans med eleven välja utvecklande pedagogiska dataprogram?
  • Hur kan jag tillsammans med eleven förstå vilka strategier som passar henne eller honom bäst? (Källa: SPSM: Räkna)

 

  • Varför gör eleven det hen gör?
  • Vad kan JAG göra annorlunda för att möta det som orsakar elevens beteende? (Källa: Ulrika Aspeflo)
  • Hur kan jag få uppgiften/lektionen att bli tydligare, mer begriplig och mer meningsfull för eleven?
  • Hur kan jag ge eleven den hjälp hen behöver och se till att eleven lär sig strategier att behålla kontrollen över sig själv i svåra situationer bättre?

 

  • Gör jag alla elever delaktiga och aktiva i sitt lärande?
  • Ser jag alla elevers lärande?
  • Vad lär de sig av det jag tänkt att de ska lära sig?
  • Hur vet jag det?
  • Hur använder jag den informationen?
  • Vad måste jag förändra i min undervisning? (Källa: Bedömning och betyg – webkurs för lärare i åk 4-6, föreläsning med C.Lundahl)

Skolinspektionen: Anpassning  – frågor för reflektion

På Twitter såg jag för ett tag sen att Marie Andersson, Öpedagogen, att gjort ”frågebatterier” vilket inspirerade mig. Jag ska absolut göra ett batteri till mig själv oxå! o även till andra i min närhet.

 

Återkommer med fler frågor.