Beskriv vad diskussionerna med dina kollegor har hjälpt dig att uppmärksamma när det gäller din undervisning.
Beskriv på vilket sätt din undervisning har utvecklats/förändrats samt hur eleverna märker att du fått mer kunskap om samt reflekterat utifrån Allmänna råden för planering och genomförande?
Därefter följer tre frågor kopplat till nyanlända elever:
På vilket sätt tänker jag att min undervisning måste förändras för att möta nyanlända elever i klassrummet?
För att kunna göra det behöver jag lära mig mer om:
Detta känner jag att jag gör bra och som jag gärna vill sprida till mina kollegor:
Sedan är det dags för fokus på ”Basen”, dvs en undervisning som möter alla elever.
Vad har du utvecklat i din undervisning så att din ”bas” blivit större?
Hur märker eleverna det?
I våra elevsamtal med åk5, 8 och 9 har eleverna beskrivit att när lärare visar engagemang, att de vill vara i klassrummet med eleverna och bryr sig om eleverna så får de lust att lära och känner sig motiverade. Vilka strategier har du för att visa eleverna ditt engagemang och att du bryr dig om dem?
Avslutningsvis:
Vad ser du är ditt utvecklingsbehov inför nästa läsår? Vad behöver du lära dig/förstå mer om?
Materialet blir ett underlag för vårt systematiska kvalitetsarbete och kommer även användas vid höstens medarbetsamtal.
(Under ht15 fördjupade vi oss i Lgr11 kap2, finna att läsa i detta blogginlägg).
Vi köpte hem ett stort antal ”råd” så att all personal kunde få den analogt (förutom att ha den digitalt nedladdad i sina iPads).
Skolverket har gjort en kort, informativ film, som beskriver upplägget och innehållet i råden:
Vi inledde arbetet i januari med en gemensam samling för all personal. Vi delgav våra behov utifrån analys av föregående läsår, samt syftet med varför ska vi fördjupa oss i Allmänna råden utifrån den undervisningskulturbeskrivning som personal tidigare gjort:
Gemensam förståelse – förstå varandra (och sig själv)
Undervisning är inte ett enmans-uppdrag
Skapa tid för reflektion
”Triangeln” – Undervisning som möter alla. Utöka basen genom kollegialt lärande.
I vårens kalendarie satte vi även ut speciell ”Allmänna-råd-tid” (både mötestid på em samt på studiedagar). Givetvis fick alagen även använda sin ”vanliga” arbetslagstid för arbetet. Syftet med denna tid var att all undervisande personal:
Ha kunskap om Allmänna råden
Reflekterat, prövat, speglat, utvärderat sin egen undervisning/praktik mot innehållet i Allmänna råden.
Kollegialt lärande
Slutliga syftet är att utveckla och förbättra vår undervisning vilket bidrar till ökad måluppfyllelse.
Utifrån att många lärare i sina beskrivning av skolans undervisningskultur lyfte just bedömning och att de i delutvärderingen från december önskat fördjupa sig i bedömning kopplat till vad som står i allmänna råden, så valde vi att ägna en stund åt att de fick var och en fick brainstorma om just ordet ”bedömning”.
Vi tittade även ett klipp från Skolverket med Gudrun Ericksson och därefter fick lärarna sitta i smågrupper för att diskutera och tänka kring det som Gudrun tagit upp. Vår förhoppning var att klippet skulle inspirera och sätta igång lärarnas tankar för att de skulle kunna fortsätta reflektera både tillsammans och enskilt.
Vid introduktionsträffen i januari beskrev vi även att alla arbetslag skulle redovisa sitt arbete med Allmänna råden i juni16 utifrån följande frågeställningar:
Vad har vi haft i fokus?
Vad har vi i gruppen lärt oss?
Hur märker eleverna det?
Hur arbetslagen skulle ta sig an arbetet med Allmänna råden (utifrån syftet)under vårterminens träffar lämnade vi åt arbetslagen att bestämma själva:
Vad tänker ni kring att fortsätta arbetet kring AR i alaget? Andra förslag?
Hur skulle ni i så fall vilja arbeta vidare utifrån era behov som lyfts?
Vad skulle ni i så fall behöva utav oss (rektorer)?
Arbetslagen diskuterade och maila sedan oss rektorer sina tankar. Därefter fick de respons från oss och arbetet satte därefter igång.
Vårterminen har nu tagit slut och i fredags var det dags för arbetslagens redovisningar. Det var en mycket spännade fm att sitta och lyssna på våra olika arbetslag när de beskrev för sina kollegor om hur de arbetat och vad de lärt sig under resans gång. Kände mig som en stolt och glad rektor när jag lyssnade på arbetslagens redovisningar. Många uttryckte att de inte vara ”klara än” utan skulle fortsätta arbetet i höst igen. Arbetslagen hade tagit sig an själva boken på olika sätt. Något alag hade gjort det som en studiecirkel. Något annat hade valt vissa delar och fördjupat sig i det. Några hade även valt att fördjupa sig i ytterligare texter. Några hade valt att involvera verksamhetsutvecklare och få input på så sätt.
När arbetslagen redovisade så kändes det verkligen som om att vårt syfte var uppnått:
att lärarna nu har kunskap om Allmänna råden för planering och genomförande.
att lärarna har reflekterat, prövat, speglat, utvärderat sin egen undervisning/praktik mot innehållet i Allmänna råden.
att arbetet har skett genom och i kollegialt lärande
att utveckla och förbättra vår undervisning vilket bidrar till ökad måluppfyllelse.
Varje lärare ska även beskriva utifrån sig själva vad de lärt sig utifrån vårens arbete. Dessa har börjat ramla in i min mailbox och jag ser verkligen framemot att läsa dem.
Tillägg:
Skolverket har ett studiedagsupplägg utifrån Allmänna råden för planering och genomförande. Du hittar det här.
I december avslutade vi terminen med att all personal fick göra en delutvärdering, dels som underlag i vårt systematiska kvalitetsarbete men även som underlag för vårens återkopplingssamtal.
På vilket sätt upplever du att du lärt av och med din kollegor
Utifrån analys kring vad som skrevs fram och våra behov som tidigare framkommit valde vi att inleda höstterminen med att ”backa bandet” och zooma ut. Istället för att ha fokusområde som t ex formativ undervisning eller språkutvecklande arbetssätt så valde vi att landa i Lgr11 igen och att tillsammans ta oss an kap 2, Övergripande mål och riktlinjer, i vår läroplan.
Syftet med arbetet var:
Samtal och reflektion i arbetslag
Lära av och med varandra i arbetslaget.
Synliggöra vårt arbete utifrån läroplanen.
Lyfta erfarenheten och medvetenheten i arbetslaget.
Utmana och utmanas
Syftet var INTE att alla ska tänka likt – men att vi ska bli medvetna hur och vad vi gör utifrån vårt uppdrag i läroplanen.
Vi valde att fokusera på följande avsnitt i kap 2: 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Ansvar och inflytande samt 2.7 Bedömning.
Arbetet planerades av oss rektorer, vår utvecklargrupp och en av kommunens verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK). Arbetet och diskussionerna skedde både enskilt, i arbetslag och i tvärgrupper.
Vid uppstarten, då vi började med 2.1 Normer och värden använde vi oss av progressiv brainstorming (finns beskrivet i ”Lyft språket, lyft tänkandet, med Pauline Gibbons) med personalen. Kortfattat beskrivet gick det till som följer:
Varje alag har varsin egen färg på sina pennor och varsitt stort blädderblocksblad.
Beskriv för varandra. Hur syns dessa mål i arbetslagets arbete/undervisning? Någon/några dokumenterar på blädderblocket.
Efter 7 minuter går arbetslaget vidare till nästa blädderblockspapper/läroplansmål. Ta med arbetslagets pennor.
När alaget kommer tillbaka till sitt ”startpapper” Läs igenom allas anteckningar och sammanfatta(5 min). Ta del av vad alla arbetslag har skrivit.
Lyft gemensamt vad som står. Synliggöra för alla
Vid tillfället efter detta träffades arbetsalgen och jobbade med följande:
Samtalet ska mynna ut i att arbetslaget ser sina styrkor och utvecklingsområden utifrån läroplanen. Utse en samtalsledare, dokumentatör samt en ”tidspolis”.
Återkoppling från v.41:
Vad blev synligt vid den progressiva brainstormingen? Ordet är fritt (5 min)
Läs individuellt riktlinjer – Normer och värden.
Fundera individuellt över hur du gör.
Lyft några erfarenheter från din undervisning. Ser du att det är någon del som du arbetar mer med? Eller mindre? Skriv ner dina tankar. 10 min.
Gemensamt i arbetslaget:
Gå laget runt. Var och en läser upp sina tankar. Avbryt inte. 10 min/pers
Individuell reflektion. Fundera över vad som sagts i arbetslaget – vilka reflektioner får du utifrån vad som lyfts i arbetslaget? Vilka styrkor och utvecklingsområden ser du i arbetslaget? 5 min
Gå laget runt – delge varandra era reflektioner. (10 min)
Sammanfatta (30min):
Arbetslagets styrkor?
Arbetslagets utvecklingsområden?
Hur arbetar vi i arbetslaget vidare med Normer och värden?
Utvärdera:
Hur fungerade samtalsmodellen?
Övrigt:
I arbetet med Lgr11, introducerade vi även en samtalsmall som vi rektorer varit med om på Mattelyftsutb, att göra ”rundor”. Vid exemplet nedan utgår vi från individuell reflektion som sedan lyftes i tvärgrupp.
Vikten av rundor. Samtalet börjar och avslutas med en runda. En runda innebär attordet går runt bordet, och alla får möjlighet att få tala utan att bli avbruten.
Rollerna fördelas. Samtalsledare blir den som fyller år närmast 1 april. Tidtagare, den som fyller år närmast 1 maj.
Samtalsledaren leder en runda där varje deltagare under 2 minuter först får dela med sig av sina erfarenheter dvs läser upp det man har skrivit (Person 1 – mål 1 osv), därefter ställs frågor (nyfikna, utvecklande, utmanande frågor) i en runda till den som har ordet. Detta upprepas så att alla fått tala 2 minuter och fått frågor ställda till sig. (10 min/persinkl frågor).
Individuell reflektion. Fundera över vad som sagts i tvärgruppen – vilka reflektioner får du utifrån vad som lyfts i tvärgruppen? Vad tar du med dig? Vad tänker du nu som du inte tänkte innan? (rad 3, skriv utifrån alla 5 mål) (10 min)
Gå laget runt – delge varandra era reflektioner utifrån punkt (delge dina reflektioner utifrån ditt dilemma, dvs person 1 delger sina reflektioner/nya tankar utifrån mål 1).
Arbetet med Lgr11 utvärderades i de delutvärderingar som gjordes i dec-15. Många uttryckte att det var värdefullt att diskutera vad som står i kap2 igen då det inte har bearbetats på det sättet på flera år. Flera uttryckte att de tänkte annorlunda nu, än vad de gjorde vid implementeringen av Lgr11 för 5-6 år sen.
Vi kunde även se att lärarna satte ord på sin praktik utifrån läroplansuppdraget. De kunde ge exempel för varandra, vilket gjorde att samtalen och det kollegiala lärandet forsatte även utanför avsatt ”Lgr11-samtalstid” (något vi såklart ville åstadkomma).
Spännande! Vårt arbete med att utveckla vår skola och undervisning tillsammans fortsätter!
Skolan som jag arbetat på som rektor i 5 år har på kort tid genomgått stora organisationsförändringar. Skolan har länge varit en 6-9 skola med en centralt placerad särskild undervisningsgrupp, särskola och träningsklass.
Inför läsåret 14-15 blev vi en 4-9 skola. Särskola flyttades till en annan skola. Vår grannskolan som varit F-5 blev en F-3 skolan och personalen i åk 4-5 flyttades över till oss . Vi startade upp förberedelseklass och i jan-15 startade vi upp vårt fritids. Vi visste även att det inför läsåret 15-16 skulle bli många nyanställningar samt att alla våra mattelärare skulle gå matematiklyftet varje tisdag. Jissus vilka förändringar på kort tid! (detta är en kort beskrivning, processerna i detta arbete har varit många men beskrivs inte här…)
Utifrån vår organisationsförändring såg vi i skolledning behov av att byta fokus i vårt skolutvecklingsarbete. Under ca 3 år har våra fokusområden varit formativ undervisning med IKT som verktyg samt språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Istället för att fortsätta med dessa fokusområden (som vi hoppas ska vara en del av varje lärares bas och undervisning nu) såg vi behov av att ”backa bandet” och ”zooma ut”. Med många nya verksamheter och med ny personal som kommer från olika skoltraditioner/kulturer så kände vi även behov av att hitta samstämmighet i uppdrag och att synliggöra kultur utifrån uppdrag i läroplanen. Men för att kunna göra det behövde vi ha ett nuläge.
Tillsammans med vår utvecklargrupp och vår verksamhetsutvecklingskonsult planerade vi det arbete som vi nu är mitt inne i.
Inför sommarledigheten fick all personal beskriva undervisningskultur och fortbildningskultur. Vi tog stöd av den uppgift som vi rektorer skulle göra till mattelyftet. Utifrån dessa instruktioner fick vår personal skriva ner sina tankar och lämna in till oss:
Nulägesbeskrivning av kulturen
Utifrån de kunskaper du har idag kring Brunnsåkersskolans verksamhet beskriv
Undervisningskulturen
Fortbildningskulturen
Frågorna ovan är medvetet öppna för tolkning. Nedan ges ingångar till vad beskrivningarna kan innehålla men ska bara användas som stöd.
Undervisningskulturen
Arbetet med att skapa förutsättningar, synliggöra och följa upp lärandet och kvaliten i vår verksamhet. Arbete med att utveckla, planera, genomföra och följa upp undervisningen. Rådande ledarskap i lärande situationer. Samarbete mellan medarbetare kring undervisning. Den kunskapssyn som kännetecknar vår verksamhet. Synen på eleven i vår verksamhet.
Fortbildningskulturen
Gruppens behov och möjligheter till fortbildning. Förmåga att lära av varandra och utav erfarenheter gjorda i undervisningen. Förmåga att bedöma effekter av undervisning. Förmåga att omsätta nya kunskaper i undervisningen. Synen på och omsättningen av forskning- och utvecklingsarbete. Synliggörande av eget och verksamhetens lärandebehov.
Det var med stor nyfikenhet och förväntan som vi började läsa alla de beskrivningar som personalen skrev fram. Otroligt spännande att läsa och se hur olika/lika man beskrev. Jag hoppas innerligt att man som tar möjligheten att faktiskt reflektera kring sig själv och sitt sammanhang när man får denna typ av uppdrag.
Med hjälp av allas beskrivningar blev vår skolans nuläge synliggjort.
Skolledning läste allas texter men inför att vi skulle arbeta med texterna i vår utvecklargrupp så avidentifierades vi dem så att de inte kunde kopplas till specifika individer. Vi kunde se många likheter över hela skolan men även en hel del skillnader. Vi fick en bekräftelse i att arbetslagen har en stark roll på vår skolan, mestadels som en positiv funktion. Något som tydligt framkom var att personalen upplevde att det fanns olikheter kring hur man tolkar sitt uppdrag och arbete utifrån Lgr11. Utifrån det planerade vi att ta oss an Lgr11 under ht15. Återkommer om det arbetet i kommande inlägg.
Dels är det ett underlag för medarbetarsamtalet men framför allt en viktig del i skolans systematiska kvalitetsarbete, både utifrån ett individperspektiv men även utifrån att fånga ett nuläge av hur lärarna beskriver sin undervisning och vilken effekt årets fortbildning har haft. Vi får även möjlighet att fånga in vad lärarna bedömer som sina egna behov inför nästa läsår. Behoven ska bygga på vad lärarna behöver lära/förstå mer för att eleverna ska utvecklas (väldigt förenklad Timperley 🙂 ) I ämneslagens analyser är dessa frågorna mer tydligt ställda.
Vi har även påbörjat ett arbete med att synliggöra skolans kultur. Det första vi gör är att lärarna, individuellt, beskriver skolans undervisningskultur och fortbildningskultur. Återkommer mer till detta i ett annat inlägg. Vid uppstarten av kulturarbetet visade vi bilden med stenhuggaren som hackar sten/ alt bygger katedral och nu vill vi komma åt var en av lärarnas tolkningar av att hugga sten alt bygga katedral.
Beskriv din undervisning/ditt lärande som varit under 2014-2015
När du besvarar frågorna kan du utgå från triangeln nedan. Dels utifrån vad du gjort för att möta alla elever samt vilka extra anpassningar du gjort.
Vilka strategier och arbetssätt har du utvecklat i din undervisning under detta läsår?
På vilket sätt ser du att dessa strategier och arbetssätt ger resultat för elevernas måluppfyllelse?
Beskriv hur du, utifrån din undervisning, möjliggör för eleven att veta vad hon/han kan.
Hur låter du elevernas visade kunskaper påverka din planering och undervisning?
Beskriv vilka aktiviteter du skapar så att eleverna lär av och med varandra?
Beskriv hur du tolkar bilden med stenhuggaren? Vad är ”dina stenar” resp ”din katedral”?
Vad ser du är ditt utvecklingsbehov inför nästa läsår? Vad behöver du lära dig/förstå mer om?
Min förmåga att analysera, hur tränar jag och utvecklar den?
I vår ledningsgrupp pågår ett kollegialt lärande där vi fördjupar oss i just förmågan att analysera. Vi har delat in oss i tre grupperingar: förskolechefer, F-3rektorer samt 4-9rektorer. Jag ingår i den sistnämnda grupperingen.
Syftet är att vi ska träna och utveckla vår förmåga att analysera. På den senaste träffen beskrev vi våra olika skolors arbete med analys utifrån betygsresultat. Vi delgav resultat, hur analysarbetet gått till, ämneslagens analyser kopplat till resultat och våra egna reflektioner utifrån det vi presenterat. Därefter fick vi respons från våra kollegor, både bekräftande och utmanande. En spännande dag som gav många tankar och jag ser framemot nästa träff.
Vi har ännu inte riktigt börjat bena i vad vi menar med just ”analysera”. Vad innebär förmågan för oss? Vilka tolkningar gör vi?
Ibland syftar vi till lärarnas förmåga att analysera och ibland till vår egen, och är det samma sak som lärare och rektorer ska analysera? Om jag är självkritiskt så ser jag att vi har strukturer för att arbeta med lärarnas/ämneslagens analyser av t ex betyg- och nationella provresultat. Däremot så saknar jag strukturer/förtydliganden vad det är jag som rektor ska analysera. Vilka frågeställningar är viktiga för mig i min roll som rektor? En analys av ämneslagens analyser? Medarbetarsamtalen? Hur skulle sådana strukturer kunna se ut? Samtalen förs kring dessa frågor men inga strukturer finns, dvs ingen systematik.
I våra lönekriterier finns följande:
Jag
bedömer vilken effekt olika insatser har haft och anpassar det fortsatta arbetet därefter.
reflekterar systematiskt över mitt arbete, enskilt och tillsammans med andra, samt bedömer mitt eget och verksamhetens behov av kompetensutveckling.
anpassar verksamheten till eleverna i överensstämmelse med styrdokumenten.
leder och organiserar arbetet för en god lärandemiljö.
Även om just ordet analysera inte står skrivet explicit så tänker jag att bedöma+anpassa+reflektera är kopplat till förmågan att analysera.
Begreppet ”Big five” är välkänt i skolans värld vid detta laget. Många lärare använder sig av begreppet Big five och däri ligger fem olika förmågor varav analysförmågan är en. Analysförmågan innefattar att:
Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
Beskriva orsaker och konsekvenser.
Förklara och påvisa samband.
Föreslå lösningar.
Se utifrån och växla mellan olika perspektiv
Synonymer till analysera är: göra en analys, noggrant undersöka, undersöka, utreda, utvärdera, evaluera, utforska,examinera, bena upp problem; upplösa, sönderdela.
Om vi vill att vi själva och att våra lärare ska träna och utveckla sin förmåga att analysera så behöver vi förtydliga vad vi menar med just ”analysera”. Vi behöver även synliggöra olika kvaliteter av analyser. Vad är låg resp hög kvalitet på en analys och hur vi vill att de som lärarna gör ska se ut? Hur ser de analyser ut som jag själv gör? Vad är hög resp låg kvalitet i det jag gör? Detta är inget ensamarbete utan måste göras tillsammans med andra.
Precis som lärarna tränar sina elever behöver vi träna våra lärare. I en analys kan man få syn på vad vi kan och inte kan påverka. Viktigt är att lägga fokus på vad vi kan påverka och hur vi ska jobba vidare med det. Jag ser en fara i att fokus läggs på faktorer som ligger utanför skolans påverkan vilket kan bygga in en hjälplöshet och då ger inte analysen och kvalitetsarbetet den positiva känsla och effekt som jag vill att den ska ge. Jag vill att lärarna ska vara nyfikna på sin egen, och andras undervisning, och känna att de kan påverka genom sin undervisning.
Hur vi förbereder och skapar förståelse hos oss själva och hos lärarna kring vad analys är och varför vi ska göra analys påverkar vårt resultat och det i sin tur kommer påverka effekten av analysen. Även om det ingår, både i rektors och lärares uppdrag, att analysera kan det bli antingen en sak man gör en gång/år och sedan glöms det bort till nästa gång. Eller så arbetar man med åtgärder och analysen under hela året. Vilket tror du ger bäst effekt?
På ett av våra ledningsmöten i början av höstterminen fick vi följande bild presenterad för oss (vet tyvärr inte källa men tror mig ha sett SO-lärare använda det som stödstruktur) och den fastnade hos mig:
Bilden förtydligar att det är orsakerna till dilemma/problem som vi ska åtgärda. Ibland tenderar vi att åtgärda konsekvensen vilken då inte gör att vi kommer till rätta med problemet.
En bild som ofta används i det systematiska kvalitetsarbetet är:
Frågor som vi lyft in i vårt analysarbete utgår även från Timperleys undersökande cykel:
I denna film från Skolverket så beskrivs forskningsbaserat arbetssätt i kvalitetsarbetet.
Att analysera ligger i vårt uppdrag råder det inga tvivel om. Jag har lyft ut följande texter från två av våra Allmänna råd från Skolverket.
tillsammans med personalen och utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen,
analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt
utifrån analysen identifiera utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas.
Att utveckla utbildningen är en ständigt pågående process som tar sin utgångspunkt i en analys och bedömning av måluppfyllelsen och det som framgår av uppföljningen. Analysen görs både kontinuerligt i det dagliga arbetet och inför beslut om utvecklingsinsatser (s.31).
kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna och jämföra dessa med kunskapskraven,
tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven,
som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analyseraskillnader och likheter i resultaten
Rektorn bör
stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutiner och former för att utvärdera elevernas kunskaper (s.22)
Dokumentation:
Lärare bör systematiskt och kontinuerligt
analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen,
identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen, samt
utvärdera i vilken mån de bedömnings- och dokumentationsformer som används är ändamålsenliga.
Rektorn bör tillsammans med lärarna systematiskt och kontinuerligt
följa upp hur undervisningen planeras och genomförs och analysera hur det påverkar elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen samt använda slutsatserna som utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet,
följa upp formerna för utvärdering och bedömning av elevernas kunskaper, samt
följa upp och utvärdera de rutiner och former för dokumentation som används så att de är effektiva och ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete. (s.30)
Skolverket – Diskussionsfrågor -vad påverkar resultat i svensk skolaSyftet med diskussionsfrågorna är att underlätta för lärare, rektorer, kommuner och fristående huvudmän att analysera och reflektera över sin verksamhet utifrån förskningsresultaten i kunskapsöversikten
I kommunens nya lönekriterier nämnds reflektion under rubriken Utveckling: Jag reflekterar systematiskt över mitt arbete, enskilt och tillsammans med andra.
Vad innebär det att reflektera och att dessutom göra det systematiskt?
Den första bok som jag började läsa när jag startade rektorsprogrammet förra hösten var Reflektionshandboken av Kristin Bie. Det är en liten bok, skulle kunna rymmas i bakfickan, men med ett stort innehåll.
Tänker gör jag mycket och ofta, egentligen jämt och ständigt, men vad är skillnaden på att tänka och att reflektera?
K.Bie skriver ”Reflektion är att ställa frågor om det man gör och tänker och inte ”bara” tänka att något är på det ena eller andra sättet” (s.24) ”Det är sättet att tänka på själva tänkandet som utgör reflektion. Tänkandet ska leda till en nu förståelse av något som du funderar över” (s.24-25). Reflektionen är en del i lärandeprocessen. Hon inleder boken med ett kapitel som heter just Vad är reflektion? där hon skriver att ”ett sätt att förklara vad reflektion är skulle kunna vara att säga att det handlar om att iaktta sig själv och sina reaktioner och samtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser” (s.11).
Själva ordet ”reflektera” betyder att man återspeglar något eller att vända tillbaka. Så likt solens strålar som studsar tillbaka ska även våra tankar studsa tillbaka.
Boken känns verkligen som en liten ”bibel” i reflektion där man kan hoppa runt bland de olika kapitlen och få med sig redskap för fortsatt arbete med reflektion.
Boken är indelad i följande kapitel:
– Vad är reflektion?
– Riktlinjer för reflektion
– Nödvändigt att sortera
– Reflektion under skrivprocess
– Reflektion tillsammans med andra
– Dagbok och loggbok
– Olika faser i lärandeprocessen
– Vad är skillnaden mellan reflektionsprocessen och reflekterad praktik?
K.Bie skriver reflektionsprocessen i tre delar:
– ”Upplevelser (erfarenheter) som en person har.
– Själva reflektionsprocessen som möjliggör att man lär sig något av upplevelsen.
– Aktiviteter som det nya synsättet leder till”. (S.27)
Hon skriver även om reflektion före, under och efter handling och till varje del ger hon stödfrågor.
Jag har börjat använda mig av reflektion före handling mer medvetet under det senaste året, speciellt inför elevkonferenser eller andra lite svårare möten. Genom att reflektera före får jag insikter om mitt eget beteende, vad jag tycker, hur jag tänker och känner. Det blir en god förberedelse inför mötet, särkilt utifrån stödfrågorna. T ex:
– Varför vill jag göra just så här?
– Vad gör det möjligt? Vilka är begränsningarna?
– Hur gör jag det möjligt?
– Vad är det jag bör uppmärksamma som är betydelsefullt? (S.33-34)
Boken är fylld med frågor som hjälper mig i att både reflektera systematiskt och att systematiskt reflektera. Boken ger mig även redskap att använda tillsammans med andra för gemensam reflektion och där ser jag ett utvecklingsområde hos mig i min nuvarande roll.
Att träna och försöka utveckla min förmåga att reflektera är ett ständigt pågående arbete. Många av mina tankar fångar jag in och skapar en reflektion av. På så vis lär jag mig och utvecklas i mitt tänk och handlande.
Idag har jag, tillsammans med mina två kollegor, varit med om något fantastiskt!
Vi har idag genomfört våra första gemensamma strukturerade elevsamtal för att fånga in elevernas upplevelser och beskrivningar av hur det är att vara elev på vår skola. Vi har fått ta del av elevernas bilder och tankar kring hur en bra lärare är, vad en lärare ska göra/inte göra, hur eleverna upplever ämnesövgripande arbetssätt och vad de erfarit i undervisningen gällande formativ bedömning. Eleverna har berättat hur de bäst lär sig och vad det är som gör att de trivs på skolan.
Helt magiskt! Så kloka och medvetna elever, det var en fröjd att ha samtalen. Eleverna var otroliga på att uttrycka hur de vill att det ska vara i skolan för att det ska vara bra.
Vi har ett viktigt arbete framför oss att förvalta elevernas berättelser, att de ska få påverka vårt fortsätta arbete. Vi behöver ha fler samtal, fler fördjupade samtal, för att komma åt kärnan. Det vi har gjort idag känns som elevinflytande på riktigt, men vi behöver göra det oftare och ännu mer systematisterat.
Det ska bli spännande att sammanställa och kategorisera elevernas svar för att hitta likheter och skillnader i elevernas berättelse. Vi har fått ett ovärderligt underlag, en viktig del i vårt systematiska kvalitetsarbete, som bland annat ska vävas samman med lärarnas analyser av undervisning och egna berättelser om sin undervisning.
Jag ser framemot att arbeta vidare med mina kollegor och medarbetare, och framför allt våra elever, för att vi ska kunna skapa en ännu bättre skola!
sig om eleverna så får de lust att lära och känner sig motiverade. Vilka strategier har du för att visa eleverna ditt engagemang och att du bryr dig om dem?
personals beskrivningar blev en ”åtgärd” att vi, under läsåret 15-16, skulle arbeta med Skolverkets 
vi att inleda höstterminen med att ”backa bandet” och zooma ut. Istället för att ha fokusområde som t ex formativ undervisning eller språkutvecklande arbetssätt så valde vi att landa i Lgr11 igen och att tillsammans ta oss an 
Rektor Lina bloggar 